Aktuellt

Aktionsforskning om den interna förändringsagentens roll i skolors skolutvecklingsarbete

Tillsammans med Hagfors, Årjäng och Järfälla kommuner studerar vi på vilket sätt lärledare, utvecklingspedagoger eller processledare kan främja skolutvecklingsprocessen. Projektet avslutades december 2011. Slutrapporten kan du ladda ner här!


En skola för alla

Vart tog tankarna om en skola för alla vägen? Det funderar vi på i en nordisk forskningsgrupp där vi under 2011 kommer att undersöka detta i ljuset av de nyliberalistiska vindar som blåser över våra nordiska länder. Ett blogginlägg i ämnet finner du här.


Att organisera för skolframgång

Tillsamman med fil dr Maria Jarl har vi fått medel för att mellan åren 2011 och 2014 studera hur skolframgång kommer till i skolor och kommuner. Här nedan följer syfte och mål för studien.

Syfte och mål
Trots att landets grundskolor verkar under ett gemensamt nationellt regelverk och inom samma institutionella ramar finns det stora variationer mellan skolorna när det gäller elevernas resultatutveckling. Hur kan det egentligen komma sig att vissa skolor lyckas bättre än andra skolor? Vad är det för processer och händelser som gör att vissa skolor år efter år uppvisar goda resultat medan andra skolor inte förmår bryta en negativ resultatutveckling?
Det är välkänt att variationen i elevernas resultat till stor del beror på föräldrarnas utbildningsbakgrund och på hemmiljön, men forskning har entydigt visat att det finns systematiska skillnader mellan just skolor trots att de verkar under likartade resursmässiga förutsättningar. Att faktorer knutna till den enskilda skolan är centrala skapar möjligheter till
förändring. Skolfaktorer går att påverka och förändra genom politiska beslut nationellt och lokalt och genom enskilda politikers, tjänstemäns, rektorers och lärares agerande. Men för att i ett längre perspektiv kunna åstadkomma likvärdiga förutsättningar på olika skolor måste vi ha kunskap om varför och på vilket sätt skolfaktorerna spelar roll. Den hittillsvarande forskningen har huvudsakligen kartlagt, eller identifierat, faktorer som finns på framgångsrika skolor. Däremot finns det stora brister när det gäller vår förståelse för varför dessa faktorer är centrala och för hur de fungerar i verksamheten.

Forskningsprojektets utgångspunkt är att sättet på vilket vi väljer att organisera enskilda skolor spelar en avgörande roll för elevernas resultatutveckling. Vi anlägger ett institutionellt perspektiv på skolan som organisation och studerar de formella och informella regelsystem eller institutioner som präglar organiseringen av skolan längs tre huvudsakliga dimensioner: organiseringen av skolornas ledningsfunktioner, av lärares arbete och av undervisningens former. För att förstå vad det är som gör att vissa skolor lyckas bättre än andra är det angeläget att studera skolan och dess verksamhet ur ett processorienterat perspektiv. Det räcker inte att identifiera faktorer som finns på framgångsrika skolor men som saknas på mindre framgångsrika skolor. Vi måste följa skolornas verksamhet under en längre tidsperiod för att synliggöra och därigenom kunna systematisera de processer och däri centrala händelser eller beslut som skapar grund för en positiv respektive en negativ resultatutveckling. Programmets övergripande syfte är att bidra till teoriutvecklingen gällande organiseringens betydelse för skolframgång. Mer specifikt vill vi synliggöra och systematisera formella och informella organisatoriska aspekter på skolor som över tid har uppvisat en positiv eller en negativ resultatutveckling


Skolbarometern

Information Tools har kontaktat mig och andra forskare för att ta fram ett kartläggningsverktyg för skolor. Så här beskriver vi verktyget:

Rektor och lärare arbetar tillsammans för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för elevernas lärande. Skolbarometern är ett enkätverktyg som underlättar för de ansvariga på en enskild skola – rektor och lärare – att inom den egna skolenheten genomföra en utvärdering av verksamhetens styrkor och svagheter och få ett tillförlitligt underlag för att planera och genomföra förbättringar.

Skolbarometern är utvecklad för framtidens skola och framtagen av skolforskarna docent Ulf Blossing och professor Tomas Kroksmark, tillsammans med professor Patrik Larsson (arbetsvetenskap), professor Gebrenegus Ghilagaber (statistik), sex kommuner och Information Tools Scandinavia AB.

Skolbarometern består av två enkäter; en elevenkät och en lärarenkät. Enkäterna utgår från de nya kraven inom skolan och har ett unikt fokus för att tydligt mäta elevernas lärmiljö och skolans förbättringskapacitet.

Ett flertal kommuner och skolor deltar under 2011/2012 i pilottester och nätverkar för att säkerställa att Skolbarometern anpassas för olika behov och förutsättningar och blir ett användbart verktyg i verksamhetsutvecklingen på skolan.

Ett bogginlägg om Skolbarometern kan du läsa här.

Om du och din kommun vill delta i detta arbete kontaktar du Juan Garay,  juan@informationtools.se