tag:blogger.com,1999:blog-37756823249109751362024-03-13T00:45:50.132+01:00Blossing - skolforskareBlossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.comBlogger182125tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-26936819851607162892020-11-21T16:31:00.001+01:002020-11-21T16:42:20.899+01:00Det omvälvande mötet med kollegahandledning<p>Samarbete är lösningen för att skolor ska bli bättre. Forskningslitteraturen ger klart besked om det. Men samarbete mellan lärare och skolledare är komplext, dels för att skoluppdraget i sig är omfattande och dels för att samarbete bygger på kommunikation mellan individer och i grupp. Och att kommunicera i en organisation är svårt, inte nog med att man ska förstå varandra, man ska också ha fokus på uppdraget i samtalet och vara problem- och lösningsinriktad för att kunna förbättra situationen. Det är många delar att hålla reda på och samtalet behöver ha olika karaktär i skilda faser för att innovativa lösningar ska bli möjliga att få fram. </p><p>Men det finns hjälp att få! Handal och Lauvås har utarbetat en rad verktyg för det här ändamålet och den mest spridda samtalsmodellen är ”problemlösning i grupp” eller kollegahandledning som den ofta kallas. Jag kom första gången i kontakt med modellen i slutet på 1990-talet när jag arbetade på Högskolan i Karlstad, nu Karlstads universitet. Tillsammans med Anders Hedin planerade jag och genomförde kurser i kollegahandledning.</p><p>Mötet med kollegahandledning var omvälvande! Som lärare längtade jag efter fördjupande samtal med mina kollegor om pedagogik på ett sätt som också kunde ge avtryck i min praktiska undervisning och som gjorde skillnad för eleverna. Jag hade visserligen fantastiskt professionella kollegor på den lilla landsbygdsskolan i Värmland där jag arbetade. Men jag ville mer! Jag ville ha fler samtal, jag ville komma fortare till kärnan i det pedagogiska problemet och jag ville komma fram till andra sätt att organisera undervisningen i stort som smått, såväl när det gällde att ändra relationerna mellan lärare och elever till hur olika innehållsliga moment skulle angripas. </p><p>Kolleghandledning blev ett redskap för sådana samtal kollegor emellan. Jag kommer väl ihåg ett kurstillfälle när en äldre lärare efter avslutad kolleghandledning kom fram till mig och med tårar i ögonen uttryckte att hon under alla sina år som lärare aldrig hade lärt sig så mycket av sina kollegor, och att hon inte visste att det gick att lära sig så mycket av varandra. Det var förstås roligt att få den responsen som lärare i kursen, men det var också sorgligt att i hennes ansikte se hur den här läraren först i slutet av sin yrkesbana fick uppleva den omvälvande känslan av att vara tillsammans med kollegor för att lösa vardagliga undervisningsproblem.</p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0bTWVCX09pKrmjeFjWBtLUaXTaMBxcT4SnDVcVzBhyw7DsL4jlfAIyyr5AHVw-ymiVZsoHDSVbpusSzDcResFkHtaNII_g0xNsyC4s4BetQaS38CJN8w4aeJy6Ta6aj5Vq1ORadtRjTo/s470/75CF84D3-D4E4-46FB-85B5-3E7B27025EB6.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="470" data-original-width="319" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0bTWVCX09pKrmjeFjWBtLUaXTaMBxcT4SnDVcVzBhyw7DsL4jlfAIyyr5AHVw-ymiVZsoHDSVbpusSzDcResFkHtaNII_g0xNsyC4s4BetQaS38CJN8w4aeJy6Ta6aj5Vq1ORadtRjTo/s320/75CF84D3-D4E4-46FB-85B5-3E7B27025EB6.jpeg" /></a></div>Under åren har jag fört fram kollegahandledning i många sammanhang. Senast var det dags när vi fick rektorsprogrammet till Göteborgs universitet 2015 och vi skulle organisera professionshandledning. Kolleghandledning blev det självklara valet. Anna Hulterström tog ansvaret för att leda arbetet och nu har hon tillsammans med kollega Karin Careborg skrivit ett kapitel i boken Perspektiv på handledning för ledare i förskola och skola. Annas och Karins kapitel heter Handledning med fokus på att stödja och främja ledarhandlingar. En eftermiddag i oktober berättade de om sina erfarenheter på Kollegiet för utbildningsledarskap via zoom. De hade också bjudit in två rektorer, Kattis och Johan, som hade gått rektorsprogrammet och deltagit i professionshandledningen.<p></p><p>Återigen blev det ett omvälvande möte för mig! Anna och Karin berättade hur kollega-/professionshandledningen hade utvecklats till precis det där som jag ’ville mer’ när jag var ung lärare, fast i det här fallet handlade det om hur rektorerna kunde finna fram till ledarhandlingar som gjorde skillnad för lärarnas lärande, och deras planering och genomförande av undervisningen. Kattis oh Johan bekräftade, precis så hade det fungerat berättade de. Kattis och Johan berättade också hur de använde samtalsmodellen i sina egna verksamheter. Johan arbetade nu på en skolförvaltning och berättade att han använde modellen med rektorerna, och hur glada de blev att få göra det då de hade så goda erfarenheter av det från rektorsprogrammet.</p><p>Jag satt framför datorn vid zoommötet och jag tror jag fick lite tårar i ögonen, precis som läraren jag mötte för över tjugo år sedan. Men mina tårar var av ett annat slag. Jag visste det, tänkte jag! Det är en fantastisk samtalsmodell! När jag hörde Anna och Karin, och Kattis och Johan, så kunde jag ha förtröstan till att fler skulle komma att upptäcka det. De höll på att sprida kunskapen och färdigheten att kommunicera till alla som vill mer, som vill ha fler samtal och fortare komma fram till kärnan i det pedagogiska problemet och göra något åt det. Skolutveckling tar tid, tänkte jag, men där framför datorn kände jag: Nu händer det!</p><p><br /></p><br /><p><br /></p><p><br /></p>Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-54771832190675171642020-09-22T07:54:00.004+02:002020-09-22T07:54:58.255+02:00Om fyrahundra år...<p><span style="font-family: inherit;">Jag tycker om att se på historiska dramaserier. I sommar har
jag sett Poldark och dramatiseringarna av Henrik den VII och VIII. Jag lever
mig in i de olika karaktärernas livshändelser och föreställer mig hur jag
skulle ha tänkt och handlat. Många gånger tänker jag ”men att de inte gör så…
att de inte förstår det kloka i det…”. Jag inser förstås att jag formulerar
mina tänkta handlingar utifrån den tid och det samhälle jag lever i, och att
dramaseriernas författare försöker beskriva hur 1700-talets människor i
Cornwall England tänkte, som i Poldark, eller adeln i 1400- och 1500-talets
England i serierna om Henrik den VII och VIII.</span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Men ändå har jag svårt att slita mig från att den historiska
situationen så tydligt sätter ramar för vårt tänkande och handlande. Senast
slog det mig i ett avsnitt av Poldark där en av huvudpersonerna, Demelza,
försöker argumentera för gruvarbetarna att samla barnen för att lära dem att
läsa och skriva, för att på lång sikt förbättra livsvillkoren för arbetarna.
Gruvarbetarna tycker att det är en befängd tanke. De behöver barnens inkomster
från deras arbete i gruvan och kan inte se hur läsning och skrivning ska sätta
mat på bordet.<o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Demelza såg framför sig att det behövdes en förändring i det
system av relationer som reglerade utbildning mellan samhällsklasser, och mellan
barn och vuxna. Hon hade en idé om att ett långsiktigt arbete för att inrätta
en ny samhällsfunktion, skolor, skulle ge arbetarna förutsättningar att
förbättra livsvillkoren. Det som var svårt för arbetarna att förstå var hur en
förändring ”nån annanstans” än i gruvsituationen just nu, genom att barnen
arbetade där och på så vis bidrog till familjens inkomst, skulle kunna vara en
klok idé. Och det är klart att det var ett reellt problem som behövde lösas.
Demelza hade viss framgång och lyckades samla en mindre grupp barn. Jag lever
mig in i berättelsen och känner frustrationen riva i kroppen. Att de inte kunde
förstå en sån enkel sak hör jag mig själv tänka. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Jag undrar: Vad är det i dag som vi inte kan förstå skulle
vara framgångsrikt att långsiktigt satsa på? Vad kommer människor om två eller
fyrahundra år se tillbaka på och förvånat undra hur vi inte kunde se det
självklara i? Vilka förändringar skulle vi behöva göra ’nån annanstans’ i vårt
samhälle för att på lång sikt komma åt de problem som nyhetsprogrammen rapporterar
om kväll efter kväll? Jag tänker att utbildning och framför allt grundskola och
gymnasieskola är detta ’nån annanstans’ som kan ge oss förutsättningar för att
förbättra de problem vi står inför. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Ingen kan förutsäga vad som kommer att hända, men det är
viktigt att ha visioner, inte bara för den nära framtiden och utan också för
den tid som ligger långt framför oss. Det ger intressanta bilder av våra
värderingar och förhoppningar för samhället. Viktiga frågor – svåra, men likväl
nödvändiga att fundera på för att ge riktning och mening åt livet. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">Om fyrahundra år tror jag att människor kommer att förvånas
över att vi inte kunde se</span></p><p class="MsoNormal"></p><ul style="text-align: left;"><li><span style="text-indent: -18pt;"><span style="font-family: inherit;">att all utbildning behöver vara fri för alla,
att det inte ska kosta något att utbilda sig och att den ska vara tillgänglig för
alla.</span></span></li><li><span style="text-indent: -18pt;"><span style="font-family: inherit;">att barn och unga med olika bakgrunder behöver
mötas och lära känna varandra under skolgången. Skolgången ska inte segregera
utan integrera människors olika förutsättningar och livserfarenheter för att ge
bästa förutsättningar för samarbete.</span></span></li><li><span style="text-indent: -18pt;"><span style="font-family: inherit;">att att det ska vara möjligt att när som helst kliva
på eller återuppta den utbildning man har pausat. Det ska inte finnas några
återvändsgränder i utbildningssystemet. Det ska aldrig vara försent att utbilda
sig och det ska alltid gå att komplettera den utbildning man har.</span></span></li><li><span style="text-indent: -18pt;"><span style="font-family: inherit;">att att utbildningsinformation och yrkesvägledning behöver
vara en integrerad och kontinuerlig del av skolgången. De val man gör ska vara
välinformerade, och också anpassade till samhällets behov.</span></span></li></ul><p></p><p class="MsoListParagraphCxSpFirst" style="text-align: left; text-indent: -18pt;"><span style="font-family: inherit;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><span style="font-family: inherit;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpMiddle" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><span style="font-family: inherit;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoListParagraphCxSpLast" style="mso-list: l0 level1 lfo1; text-indent: -18.0pt;"><span style="font-family: inherit;"><o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit;">De här fyra principerna, menar jag, skulle vara avgörande
steg framåt i en utbildningspolitik som ger förutsättningar för att långsiktigt
arbeta med många av de samhällsproblem vi står inför. <o:p></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><o:p><span style="font-family: inherit;"> </span></o:p></p>Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-6590700413129714482020-03-19T07:51:00.003+01:002020-03-19T07:54:24.493+01:00Skolverkstans Podcast<a href="https://skolverkstan.podbean.com/e/for-att-lyckas-med-skolforbattring-behover-man-titta-pa-sig-sjalv/">För att lyckas med skolförbättring behöver man titta på sig själv!</a><br />
<div>
<br /></div>
<div>
Varför lyckas vissa skolor bättre? Kan skolans självbild påverka skolans resultat? Och kan skolans kultur vara ett hinder för möjligheten att utvecklas? Det är några av de frågor som Bengt Randén tar upp med professor Ulf Blossing vid Göteborgs universitet.</div>
Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-90345607868010729012020-01-16T12:16:00.000+01:002020-01-16T12:18:09.808+01:00Hållbar skolutvecklingHållbarhet
inom utbildningsverksamheter har varit i ropet under en tid. Aktioner ska
genomföras för att skolutveckling och förbättringsinitiativ ska bli
hållbara. Men vi behöver påminna oss att sociala verksamheter som skolor alltid
är hållbara. Forskning visar att såväl framgångsrika som icke-framgångsrika
skolor har varit stabila i sina arbetsmönster under lång tid. Aktioner för hållbar
utveckling tenderar därmed att bli som droppar i ett hav som oberört låter sina
dyningar fortgå. Det handlar snarare om att ta ställning till vilken hållbarhet
vi vill ha. Vill vi ha en annan hållbarhet än den rådande, som exempelvis den som
råder i en icke-framgångsrik skola, då behöver skolan rekonstrueras. Det räcker
således inte med enstaka aktioner utan i stället behöver ett grundläggande
återskapande av organisationen ske när det gäller uppdraget, skolledares och
lärares uppgifter samt arbetsrutiner. Hållbarhet i skolor handlar om en
stabil verksamhet som omsätter de mål vi har i läroplanen, som utvecklar barn
och ungdomar till ansvariga medborgare. Hållbar skolutveckling handlar om att
ta ställning för vilken skola, lärande och samhälle vi vill skapa.<br />
<div class="MsoNormal">
<o:p></o:p></div>
<br />Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-13846971375421248532019-12-24T11:17:00.000+01:002019-12-25T09:12:06.066+01:00Barnets århundrade 2Julaftonsmorgon och jag lyssnar på P1, Från Jesus till Greta - om barns rättigheter del 1, med anledning av att barnkonventionen blir lag år 2020. Jag lyssnar på bloggaren Dagny Carlsson 107 år som berättar om hur de som barn inte hade någon röst, hur de skulle vänta på att bli tilltalade. Jag lyssnar på professorn om hur vuxna under det tidiga 1900-talet såg barn som ofärdiga och utan kunskap. Och förstås hör jag om Ellen Key och Barnets århundrade. I framtidens skola, så som Ellen Key såg den, fanns inga betyg, inga prov, inga klassrum. All undervisning var anpassad efter var och ens individuella förutsättningar. Insikter och kunskaper skulle prövas allt eftersom eleverna var mogna för det och undervisningen skulle ske i ”olika salar, med rikt material i olika ämnen” men också i enskilda arbetsrum och utomhus.
<br />
<br />
När jag hör om allt detta, och den utveckling som sedan kom, kan den så här i efterhand tyckas självklar. Men det är klart att så inte var fallet vid den tiden. Det handlade om att gradvis bryta sekler av vuxnas fostringspraktik, långa tider av normer som band samman gruppen vuxna mot barn och som skapade en djupt liggande förståelse av vad ett barn var. Jag undrar, vad är det vi inte kan se i dag, men som om några sekler, när vi ser tillbaka, kommer att framstå som en självklar utvecklingsväg?<br />
<br />
Dagny 107 år, berättar hur hon som barn bara väntade på att hon skulle blir stor, så hon kunde göra sig fri från föräldrar och vuxna. När jag gick i skolan, från högstadiet och uppåt, så väntade jag bara på att skolan skulle ta slut, så jag fick bli fri att söka den kunskap jag ville. Fler än en gång slängde jag läxböckerna i väggen och förbannade lärarna som inte brydde sig om de lade fem prov samma vecka. I de här stunderna upplevde jag skolan som ett fängelse. Det gick inte att ta sig ut, och kostnaden att strunta i läxorna och proven var för stor. Jag plockade upp böckerna och fortsatte studierna.<br />
<br />
Jag tror vi kommer att se tillbaka på vårt skolsystem och undra hur vi tänkte när vi höll barn och ungdomar i skolförvar i stora grupper från sex eller sju år tills dess att de var runtomkring tjugo. Vi kommer att undra hur vi tänkte när de under dessa år hade att prestera och bedömas åter och åter igen, dag för dag. Vi kommer att undra hur vi tänkte om de barn och ungdomar som inte klarade av att ta sig över prestationsribban. Var de ofärdiga och utan kunskap? Vi kommer att undra över hur vi tänkte när barnen och ungdomarna skulle hålla inne sin nyfikenhet och vänta på att läraren skrev upp de rätta frågorna och målen på tavlan och som sedan skulle läras under de kommande veckorna.<br />
<br />
Det är hög tid att ta sig an arbetet för barnens århundrade 2. Det är dags påbörja en omfattande reformering av skolsystemet med grund i barnkonventionen. Barns första möte med samhällets största institution kan inte präglas av att de ensidigt tvingas anpassa sig till de prestationskrav som framförs av institutionen. Vad är alla prestationer värda om vi inte klarar av att lära barn att lita på sin egna frågor och det egna engagemanget att lära tillsammans med andra. Kursplanerna har delvis blivit en föråldrad kanon som inte helt kan möta ungdomars och samhällets behov. Skolan behöver i vissa delar integreras med arbetsplatser så elever får möta vuxna i ett arbetsplatslärande, där eleverna får vara med som färdiga människor med kunskap som räknas.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-11034653753201844012019-12-02T16:10:00.003+01:002019-12-02T16:10:36.757+01:00Praktiknära forskning - En framåtsyftande tillbakablick!<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="color: #1f497d; font-family: "Calibri",sans-serif; font-size: 11.0pt; mso-fareast-language: EN-US;">I förra veckan anordnades en
seminariedag för och med Karin Rönnerman som går i pension. Karin höll själv en
föreläsning där hon berättade om sin forskning över tid. Här kommer en länk till föreläsningen<o:p></o:p></span></div>
<span style="color: black; font-family: "Calibri",sans-serif;"><a href="https://play.gu.se/media/0_2xporzn3">https://play.gu.se/media/0_2xporzn3</a><o:p></o:p></span><br />
<br />Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-36524272934206054672019-07-29T16:20:00.000+02:002019-07-30T10:28:51.901+02:00Almedalen 2: Vilken ledarstil behöver rektor ha för att skapa en framgångsrik skola?<span style="font-family: inherit;">På ett </span><a href="http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/58035" target="_blank"><span style="color: #0563c1; font-family: inherit;">skolledarseminarium
i Almedalen</span></a><span style="font-family: "calibri";"><span style="font-family: inherit;"> fick jag ett antal frågor som jag gärna vill återvända till.
Den andra frågan gällde vilken ledarstil behöver rektor ha för att skapa en
framgångsrik skola? <o:p></o:p></span></span><br />
<span style="font-family: inherit;"></span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: "calibri";"><span style="font-family: inherit;">Ledarskapsstil härrör från ett forskningsområde där forskare
försöker finna grupper av personliga och ärftliga egenskaper som skiljer ut
ledare från icke-ledare. Ledareffektivitet definieras som graden av inflytande
en ledare har på en individ eller grupp, eller på medarbetares nöjdhet. Ledarskapsstilar
är omdiskuterat i forskarvärlden, huruvida det skulle finnas några sådana
egenskaper som är medfödda eller inte. På senare tid har fem-faktormodellen
presenterats där fyra av egenskaperna befanns samvariera med
ledarskapseffektivitet och sålunda när det gäller att skapa en framgångsrik
skola. De egenskaperna är utåtriktadhet, ansvarsfullhet, emotionell stabilitet
och öppenhet. Och det kan ju låta rätt så logiskt. Det är lite svårt att
fungera som ledare i en social komplex skolsituation om man inte är någorlunda
utåtriktad och öppen!</span></span><span style="font-family: "calibri";"><span style="font-family: inherit;"> </span></span><br />
<span style="font-family: "calibri";"><span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;">År 2012 introducerades begreppet ’personliga
ledarskapsresurser’ tänkta att omfatta en bredare repertoar av
icke-beteendemässiga och personliga delar som kan tänkas ligga till grund för
utövande av ledarskap. Dessa resurser omfattar såväl kognitiva, sociala och
psykologiska resurser. </span></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: "calibri";"></span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmhyphenhyphenvbT6ZLLx9u4yUmw7qv5pbF1qIVnsO32M0UFIdKE0-h9WfZtBCNORVcSH3kd8kVDQKYAQglNk6Wv5sZg_gEQvMWcXsEw-Ps_OYyyrCh1X5vxgyCRHn5iytp_7qvhDqq5IMLr1TKqWY/s1600/Ledarskapsresurser.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="339" data-original-width="860" height="157" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmhyphenhyphenvbT6ZLLx9u4yUmw7qv5pbF1qIVnsO32M0UFIdKE0-h9WfZtBCNORVcSH3kd8kVDQKYAQglNk6Wv5sZg_gEQvMWcXsEw-Ps_OYyyrCh1X5vxgyCRHn5iytp_7qvhDqq5IMLr1TKqWY/s400/Ledarskapsresurser.PNG" width="400" /></a></div>
<span style="font-family: "calibri";"></span><br />
<span style="font-family: "calibri";">I<span style="font-family: inherit;"> tabellen här ser du att de kognitiva resurserna handlar
om problemlösande färdighet, domänspecifik kunskap, det vill säga om kursplaner
och lärandet för den skolform man leder, samt systemtänkande. De sociala
resurserna handlar om förmåga att uppfatta känslor, hantera känslor, samt att
handla känslomässigt på ett lämpligt sätt. Och slutligen handlar de
psykologiska resurserna om en optimistisk inställning, självförtroende,
återhämtningsförmåga samt förutseende förmåga.</span></span><span style="font-family: "calibri";"><span style="font-family: inherit;"> </span></span><br />
<span style="font-family: "calibri";"><span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: "calibri";"><span style="font-family: inherit;"></span></span></span></span><br />
<span style="font-family: "calibri";"><span style="font-family: inherit;"><span style="font-family: "calibri";"><span style="font-family: inherit;">En del av dessa resurser kan jag tycka är beteendemässiga och praktiska på det
sättet att de går att lära sig, exempelvis problemlösande färdighet och
domänspecifik kunskap. Det är klart att det är en intressant forskningsfråga
att utreda huruvida det finns ett antal stilar eller personliga resurser som ligger
till grund för utövande av ledarskap. Men i praktiken tänker jag att vi har de
rektorer vi har och då gäller det att lära dem att skapa de resurser som behövs
för skolförbättring, genom att exempelvis fördela ansvar till medarbetarna för
olika uppgifter. Men det är klart att varje individ som ställer sig i en
ledarposition behöver tänka och känna efter hur tillfreds hen är med att vara
utåtriktad hela dagarna och hantera en strid ström av känslor.<o:p></o:p></span></span></span></span></div>
<span style="font-family: inherit;"></span><br />
<span style="font-family: inherit;">Referens</span><br />
<span style="font-family: inherit;"></span><br />
<span style="font-family: inherit;">Leithwood, K., Harris, A., & Hopkins, D. (2019). Seven strong claims about successful school leadership revisited. <i>School Leadership & Management</i>, 1-18. doi:10.1080/13632434.2019.1596077</span><br />
<span style="font-size: xx-small;">
</span><span style="font-size: xx-small;">
</span>Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-53116877826134980812019-07-18T07:50:00.004+02:002019-07-18T07:51:34.145+02:00Almedalen 1: Vad saknas i rektorsprogrammet?På ett <a href="http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/58035" target="_blank">skolledarseminarium i Almedalen</a> fick jag ett antal frågor som jag gärna vill återvända till. Den första frågan gällde vad som saknas i rektorers utbildning, det vill säga i rektorsprogrammet? Ett förslag från en åhörare var att det borde ingå ett ekonomi- och budgetinslag eftersom just de ekonomiska ramarna effektivt sätter ramar kring det som rektor vill göra.<br />
<br />
Det är naturligtvis intressant och relevant att ifrågasätta en utbildnings innehåll och föreslå förbättringar. Men här vill jag uppmärksamma att den formella och behörighetsgivande utbildningen när det gäller de pedagogiska yrkena är en mindre och introducerande del i den totala yrkesutvecklingen. Att då vid frågor om skolförbättring och här när det gäller ledarskapsförbättring, ensidigt ställa frågor om vad som saknas i utbildningen kan leda diskussionen på villovägar. När jag exempelvis föreläser om skolförbättring händer det återkommande att åhörare vill väcka frågan om hur lärarutbildningen borde se ut för att vi skulle komma tillrätta med de problem jag tar upp. Jag brukar då svara att det visserligen är en viktig fråga, men som leder bort från det forskning visar att rektorer och lärare gör i det dagliga arbetet på sin skola för att den ska bli framgångsrik.<br />
<br />
Formell utbildning är viktigt, men än mer betydelsefullt är hur lärandet sker i den dagliga praktiken. Rektorer verkar i en lokal praktik där dess framgång beror av en närmast oöversiktlig mängd förhållanden. Därför vill jag rikta fokus mot hur rektorers lärande sker i det dagliga arbetet. Hur rektorers lärande i sin helhet ser under sitt yrkesliv är mer intressant än enbart de tre åren på 20 procent som rektorsprogrammet utgör. Den är förstås svårare att greppa och kanske är det därför vi håller så starkt kvar vid den formella utbildningens innehåll.<br />
<br />
Men vad ska ett rektorsprogram innehålla med den här utgångspunkten? Det ena handlar om att ge rektorer kunskap och redskap för att undersöka och analysera den komplexa praktik de är verksamma i. Det innebär att rektorerna behöver skolas i ett vetenskapligt förhållningssätt. Rektorsprogrammet ligger på så kallad "avancerad nivå", vilket innebär att ambitionen när det gäller det vetenskapliga förhållningssättet är hög. Jag bedömer att vi som utbildare i programmet klarar det rätt bra. <br />
<br />
Jag är mer bekymrad för den andra delen, som jag menar handlar om att ge <em>grundläggande</em> kunskap och redskap. Jag är rädd för att den avancerade nivåns perspektivtagande och kritiska betraktelsesätt överskuggar uppgiften att förmedla den relativt fasta och grundläggande kunskapen om hur man gör för att bygga och vårda en skolorganisation, hur man gör för att gå igång lärande processer i arbetslag som förbättrar undervisningen och hur man gör för att hålla fokus på uppdraget och inte lägga skulden på eleverna när skolan inte är framgångsrik.<br />
<br />
Jag är rädd för att vi som universitetslärare tappar den kunskapen i vår iver att vara vetenskapligt kritiska och ge olika perspektiv på exempelvis skolorganisation. Och vi ser inte vad som utgör den grundläggande kunskapen, eller betydelsen av den, för att vi oftast själva inte har erfarenhet av rektorsyrket. Jag menar således att det finns en risk för att den grundläggande kunskapen och redskapen för rektorsyrket saknas i programmet, och att det är något vi som utbildare i programmet behöver se över.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-19316291137561977482018-12-07T07:48:00.000+01:002019-07-15T07:39:14.460+02:00Att organisera för skolledares professionella lärandeI den här kommunen ingår alla skolledare i aktionsforskningsgrupper. Grupperna träffas tre gånger per termin och skolledarna är "blandade" så att såväl förskola och grundskola finns representerade, liksom olika erfarenheter av aktionsforskning. En av skolledarna fungerar som ledare för gruppen och leder arbetet och samtalen i gruppen.<br />
<br />
Aktionsforskning används på de områden i skolans förbättringskapacitet där skolledaren "har kört fast". Då fungerar aktionsforskningen i de kollegiala grupperna som ett redskap för att utpröva nya ledarhandlingar och komma vidare.<br />
<br />
Nya skolledare skolas in i arbetet genom att de tilldelas en aktionsforskningsmentor som stödjer dem i arbetet. Det aktionsforskningsarbete de nya skolledarna påbörjar i Rektorsprogrammet vid Göteborgs universitet får bli deras första också i aktionsforskningsgruppen. På det viset får skolledarna stöd i arbetet från tre håll; från mentorn, från gruppen och från Rektorsprogrammet.Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-52643351727239737102018-11-14T08:04:00.001+01:002019-07-15T07:41:09.109+02:00Filmer till stöd för det systematiska kvalitetsarbetetHär finns länkar till fyra filmer med anknytning till det systematiska kvalitetsarbetet. I filmerna berättar verksamhetschefer, skolledare och forskare om hur man kan tänka och göra i arbetets olika delar. Länkarna är kopplade till mina inslag i filmerna, men det går förstås att skrolla fram och tillbaks i filmerna. Mycket nöje!<br />
<br />
<br />
Om systematiskt kvalitetsarbete<br />
<a href="https://youtu.be/qUz3MeDdsFs?t=396">https://youtu.be/qUz3MeDdsFs?t=396</a><br />
<br />
Det professionella ansvaret<br />
<a href="https://youtu.be/w5C3HXurCis?t=94">https://youtu.be/w5C3HXurCis?t=94</a><br />
<br />
Lärares lärande<br />
<a href="https://youtu.be/d3lBmF-R15k?t=350">https://youtu.be/d3lBmF-R15k?t=350</a><br />
<br />
Kultur och organisation<br />
<a href="https://youtu.be/jp64z1Q7BM8?t=113">https://youtu.be/jp64z1Q7BM8?t=113</a><br />
<br />Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-63945947786685647532018-11-05T08:48:00.003+01:002019-07-15T07:41:24.773+02:00Samarbete bygger en bättre skola!<a href="https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/inspiration-och-reportage/samarbete-bygger-en-battre-skola" target="_blank">Läs intervju med mig på Skolverket!</a>Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-1151463826771647732018-10-04T10:17:00.002+02:002019-07-16T08:07:39.465+02:00Kollegialt lärande<span style="font-family: "arial";">Kollegialt lärande har blivit ett mantra för skolutveckling
och beskrivs på en mängd olika sätt, allt från vardagligt samarbetet som sker
mellan lärare till systematiskt förbättringsarbete. Det finns en påtaglig risk
för att begreppet urvattnas och blir kraftlöst, och att det inte kommer att
driva på en skolutveckling som ger förutsättningar för en resa mot framtidens
skola. Med exempel från praktiken och kopplingar till teori vill vi både
fördjupa innebörden av det kollegiala lärandet och konkretisera vad det kan innebära
i praktiken. Vi har tagit ett vidare grepp om det kollegiala lärandet och utgår
från en teori om socialt lärande i praktikgemenskaper. Därigenom vill vi visa
på de krafter som finns i det sociala samspelet och som vi tillsammans med
andra kan sätta i verket för att skapa morgondagens skola. (Ingressen till kap 1 i den kommande boken om Kollegialt lärande)</span>Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-27149722609368240092018-08-13T08:36:00.000+02:002019-07-16T08:08:00.894+02:00Tankar om lärarbristenDet saknas 77 000 lärare i våra skolor och förskolor enligt Skolverket. Elever vittnar om ständiga lärarbyten och på en del skolor finns inte legitimerade lärare som ansvarar för den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Det är förstås allvarligt och det är inte bara undervisningen som drabbas. Om det inte finns utbildade lärare faller grundförutsättningen för mycket av det inre förbättringsarbetet; och för att det utvecklas en samarbets- och lärandekultur som skulle kunna "ta hand om", motivera och utveckla nya lärare på jobbet.<br />
<br />
Vi behöver anta alla som vill bli lärare till lärarprogrammen, även om det innebär låga intagningspoäng. Vi får satsa på att lärarutbildningarna utgår från dessa ungdomars motivation och framtidstro och ställer krav på dem på ett utvecklande sätt. Vi behöver vidare skapa alternativa och kortare utbildningsvägar, där huvudmän och skolor tar ett utökat ansvar för det fortsatta lärandet.<br />
<br />
Sammantaget blir utmaningarna större för rektorerna när det gäller att få till en samarbets- och lärandekultur för att utveckla en kontinuerlig yrkesutveckling på sina skolor. Flera huvudmän och skolor har en sådan kultur som skolor kan lära av. Utöver det behöver staten, genom satsningar som exempelvis Samverkan för bästa skola, ge stöd till skolor att bygga en struktur som ger goda förutsättningar för såväl elever som lärare att utvecklas.<br />
<br />Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-3943626209181389032018-08-10T16:42:00.000+02:002019-07-16T08:09:35.199+02:00Tankar om lärarassistenterLiberalerna föreslår att 18 000 lärarassistenter ska anställas i skolan. Det ska ge lärarna möjlighet att ägna sig åt undervisning. Men vad menar Björklund med undervisning?<br />
<br />
Undervisning innebär att planera, genomföra och följa upp lektioner. Det innebär också att samverka i planeringen med andra lärare, såväl inom ämnet som med andra ämnen, så att undervisningen framträder som en helhet för eleverna. Det främjar lärandet. Undervisning i betydelsen att genomföra den verksamhet som läroplanen föreskriver, innebär också att planera, iscensätta och följa upp det sociala arbetsumgänget med barnen och ungdomarna så de lär sig tolerans och respekt för varandra samt samarbete och självständighet. Yttermera innebär det att involvera eleverna i skolans verksamhet så de lär sig hur man engagerar sig och tar ansvar som kommande samhällsaktörer.<br />
<br />
För att klara det här uppdraget behövs fler lärare i skolan, inte fler lärarassistenter.Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-47679928178478627192018-04-12T10:49:00.005+02:002019-07-16T08:08:24.213+02:00Ny rapport: Partssamarbete med aktionsforskningLäs rapporten om Partssamarbete med aktionsforskning för att förbättra skolledares ledarhandlingar. <a href="https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/56145" target="_blank">Du kan ladda ner den här!</a>Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-17481500861956754082017-12-01T08:09:00.000+01:002018-07-26T09:01:15.280+02:00Lärares lärande i "Data Teams"<span style="font-family: "advot46dcae81"; font-size: xx-small;"><span style="font-family: "advot46dcae81"; font-size: xx-small;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"></span></span></span></span><br />
<span style="font-family: "advot46dcae81"; font-size: xx-small;"><span style="font-family: "advot46dcae81"; font-size: xx-small;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"></span></span></span></span><br />
<span style="font-family: "advot46dcae81"; font-size: xx-small;"><span style="font-family: "advot46dcae81"; font-size: xx-small;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";"></span></span></span></span><br />
<span style="font-family: "advot46dcae81"; font-size: xx-small;"><span style="font-family: "advot46dcae81"; font-size: xx-small;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 107%;"><span style="font-family: "calibri";">Tillsammans
med holländska kollegor har jag haft möjligheten att få delta i en
undersökning om hur lärare kan arbeta i grupp för med 'data' för att komma fram
till lämpliga förbättringsstrategier. Sammanfattningen av artikeln kan du
läsa här:<o:p></o:p></span></span><br />
<span style="font-size: small;">
</span><br />
</span></span><br />
<div class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 8pt;">
<span style="font-family: "advot46dcae81"; font-size: xx-small;"><span style="font-family: "advot46dcae81"; font-size: xx-small;"><span style="font-family: "calibri";"><span style="font-size: 12pt; line-height: 107%;">Schools need
support in the use of data. </span><span lang="EN-GB" style="font-size: 12pt; line-height: 107%; mso-ansi-language: EN-GB;">To provide this support, a data team
intervention was developed. A prior study conducted in the Netherlands showed
that several factors can enable or hinder the work of data teams. The current
replication study focuses on the factors influencing data use in data teams and
the perceived effects of the data work, but looking at data teams in Sweden.
The results of this qualitative study show that the data team's work is
influenced by the same factors as in the Netherlands: Data characteristics
(e.g., relevance of the data), team characteristics (e.g., heterogeneity of the
team), and school organizational characteristics (e.g., school leader support).<o:p></o:p></span></span></span></span></div>
<span style="font-family: "advot46dcae81"; font-size: xx-small;"><span style="font-family: "advot46dcae81"; font-size: xx-small;">
<span style="font-size: small;">
</span></span> </span><a href="http://www.tandfonline.com/eprint/WPEryHPuwqxxhsd74yhc/full" target="_blank">Artikeln finner du här --></a>Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-41618981287096891682017-11-30T07:52:00.001+01:002017-11-30T08:13:42.602+01:00Min drivkraft<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0PMmaopi4Oj2n3wfX1HqHI5JDn-8pHt2Xk0RPeCXyA-SYRW_fDH0uJS82181tQqBaqNC9lqJhH6v6GrG0CnOeCsueeV_WGEBNSBhm8OCsM_r0osnC5u8dMMqOoAi-_U38M7ZE7ik9PPI/s1600/f%25C3%25B6rsta+klassen.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="507" data-original-width="1600" height="101" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh0PMmaopi4Oj2n3wfX1HqHI5JDn-8pHt2Xk0RPeCXyA-SYRW_fDH0uJS82181tQqBaqNC9lqJhH6v6GrG0CnOeCsueeV_WGEBNSBhm8OCsM_r0osnC5u8dMMqOoAi-_U38M7ZE7ik9PPI/s320/f%25C3%25B6rsta+klassen.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
De här små tavlorna pryder kontoret på universitetet. Det är mina första elever som har målat dem. År 1983 står det på baksidan av tavlorna. Jag var 23 år och hade varit mellanstadielärare i drygt ett år. Nu när jag nyss blivit professor funderar jag på hur det kom sig? Vad har varit min drivkraft?</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Jag var inte en topplärare, långt därifrån. Men jag tyckte det var roligt att undervisa och framför allt var det fantastiskt att se när eleverna greps av lärandet. Det fick mig att ändra min undervisning för att just få se glädjen i deras ögon över att lära sig och utvecklas. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Jag upplevde att det var rätt så lätt att utvecklas som lärare. Det fanns så mycket tips och idéer, liksom teorier om lärande dokumenterade att problemet mest bestod i att finna det jag sökte för tillfället. Mycket hittade jag och använde ’rakt av’, annat handlade om att jag utvecklade min förståelse av lär- och undervisningsprocessen och utvecklade egna undervisningsredskap. Samtalen med kollegor på skolan, på andra skolor, och på kurser jag gick, utgjorde en viktig del i mitt eget lärande.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Och det är väl det som sedan har drivit mig; att få visa för andra lärare vilken glädje det är att förbättra undervisningen och se att eleverna skiner upp! Mycket av de grundläggande förutsättningarna för lärares lärande kan skolledare förbättra. Det hjälper om det finns strukturer för att ställa frågor, leta efter svaren, pröva nya idéer i praktiken och följa upp hur de fungerade.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Jag tittar på tavlorna. En del av eleverna skymtar förbi i minnet. Det var ju de som var den direkta drivkraften att jag tog tag i min egen utveckling som lärare! Jag löste långt ifrån alla problem jag stötte på, men tillräckligt många för att känna av kraften i det egna aktörskapet. Och sen är resten historia som man brukar säga.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
</div>
<br />Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-30240712539730822722017-11-21T15:05:00.002+01:002018-07-28T07:46:03.427+02:00Att sprida kunskap<br />
<br />
<br />
För några dagar sedan blev jag intervjuad för tillitsdelegationens räkning. Jag fick frågan om vad som främjar att skolors verksamhet förbättras? Till att börja med kändes uppgiften övermäktig. Vad och hur ska man berätta för någon som inte är så insatt i ämnet och där det samtidigt är viktigt att förmedla kunskapen för delegationens fortsatta arbete?<br />
<br />
Jag började i en ände och samtalet flöt på. Och under tiden reflekterade jag att det här är en viktig uppgift för mig som forskare; att sakligt och enkelt, och rätt så kortfattat träna på att kommunicera den kunskap jag har om skolförbättring. För vilken betydelse har det om jag inte kan förmedla kunskapen till andra aktörer i samhället? Vi är ju många som bygger det framtida samhället och inte alla kan ju vara forskare, eller ens verka inom skolområdet.<br />
<br />
Ja, detta får jag påminna mig allt som oftast, och jag behöver träna på det om och om igen. Jag tror samtalet med intervjuaren gick rätt så bra, att hon förstod och tyckte att det var intressant. Hoppas det, och hoppas det kommer att betyda något för delegationens arbete.Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-56495053091920588002017-06-19T07:34:00.000+02:002018-07-28T07:46:32.698+02:00Utmaningar i det systematiska kvalitetsarbetet<br />
<br />
<br />
För en veckan sedan deltog jag i Skolverkets referensgrupp om att öka förståelsen för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi gjorde en övning där vi listade skolors utmaningar i detta arbete. Jag kom på följande utmaningar:<br />
<strong><br /></strong><br />
<strong>Den stora och komplexa målbilden</strong><br />
Antalet mål är många i läroplanen och kursplanerna. Mängden gör det komplext och dessutom kan målen vara svåra att förstå vad de betyder; hur ska man undervisa om målet och hur ska man se att eleven har uppnått målet? Att greppa denna komplexitet och hålla redan på kvaliteten för alla målen är en närmast övermäktig uppgift.<br />
<br />
<br />
Jag menar att det behövs två system för att klara av detta. 1) Ett bassystem som i huvudsak sköts på huvudmannanivå och som samlar data och gör analyser rutinmässigt och kontinuerligt, inte nödvändigtvis varje år. 2) Ett system där varje lokal skola griper sig an de specifika problem man har med att uppnå kvalitet. Detta system behöver avgränsa ett problem, analysera dess orsaker och komma igång med förbättringar. Aktionsforskning kan vara en lämplig strategi.<br />
<strong><br /></strong><br />
<strong>Ett system bestående av flera lokala organisationer; de lokala skolorna, områdesorganisation, förvaltningsorganisation etc.</strong><br />
Detta förhållande gör att olika förståelser för uppdraget och hur det ska genomföras i praktiken kan utvecklas i de skilda lokala organisationerna. Det kan således finnas en uppfattning och praktik om kvalitet på förvaltningsnivå och en annan på de enskilda skolorna. Forsknings visar att de lokala organisationerna inom samma system behöver genomsyras av en gemensam praktik.<br />
<br />
<br />
Jag menar att det förutom ett gemensamt kvalitetsinstrument behövs ett system för hur deltagare i de olika lokala organisationerna på olika nivåer ska kunna mötas och kommunicera vad kvalitet är och hur den ska förbättras. Det behöver finnas ett ömsesidigt engagemang i varandras praktik mellan de olika nivåerna.<br />
<strong><br /></strong><br />
<strong>Elevernas deltagande</strong><br />
Skoluppdraget är riktat mot eleverna. Verksamheten och undervisningen ska utveckla elevernas lärande. Eleverna utgör den största andelen medlemmar i skolkulturen, men är för det mesta inte deltagare i kvalitetsarbetet. Eleverna behöver delta i det lokala systemet när de specifika kvalitetsproblemen ska tas fram och förbättras. Det säkrar relevansen i arbetet. Att det förhåller sig så är logiskt, men också ett krav i läroplanen.<br />
<strong><br /></strong><br />
<strong>Tid</strong><br />
Det krävs tid för systematiskt kvalitetsarbete. Tid för att mötas mellan nivåerna och samtala om kvalitet, och tid på den lokala skolan för att samla data, analysera och ta fram förbättringsprogram.<br />
Många skolor har i dag inte en organisering, det vill säga grupper och ledare, som ger möjligheter för att skapa detta tidsutrymme. Det är en av rektors viktigaste uppgifter att bygga en infrastruktur för den lokala skolan, med tydliga grupper, roller och arbetsuppgifter i vilken inte bara undervisning inryms utan också systematiskt kvalitetsarbete.<br />
<strong><br /></strong><br />
<strong>Kompetensförsörjning</strong><br />
Systematiskt kalitetsarbete kräver många kompetenser; datainsamlingskompetens, analyskompetens, förbättringskompetens för att nämna några. Dessutom behövs kompetens att organisera och samordna lärarnas arbete i ett kollegialt lärande. Mycket av denna kompetens saknar skolor i dag.<br />
<br />
<br />
Det är huvudmannens och rektors uppgift att känna till vilka kompetenser som behövs och långsiktigt se till att försörja skolor med rätt kompetens. Viss kompetens behöver finnas på plats i det dagliga arbetet på skolorna, annan kan vara centralt placerad hos huvudmannen. Och den som inte finnas behöver utbildas.<br />
<strong><br /></strong><br />
<strong>Datainsamling och analys som inte är anpassad till skolpraktiken</strong><br />
De vetenskapliga verktygen för det systematiska kvalitetsarbetet är anpassade till forskarpraktiken. Det betyder att olika typer av datainsamling som intervju, observation och enkät är anpassade för forskare som studerar en annan praktik än de själva är en del av. Forskare kan många gånger ägna hela dagar åt att samla data och göra analyser. Dessutom har de flera resurser att använda som dataprogram, databaser och kritiskt granskande kollegor som är experter på olika delar i arbetet.<br />
<br />
<br />
Verktygen behöver anpassas för att kunna användas tillsammans med deltagarna, genomföras parallellt med den dagliga verksamheten och fungera utan komplicerade analysprogram. Det krävs ett innovativt arbete för att uppfinna nya former för datainsamling och analys som kan integreras i arbetet och utgöra ett stöd för förbättring.Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-30019867521709914462017-06-12T13:47:00.001+02:002018-07-28T07:47:23.202+02:00Arbetslag eller ämneslag?<br />
<br />
<br />
Fråga från journalist i dag: Vilka är för- och nackdelarna med att organisera gymnasielärare i arbetslag kontra ämneslag när det gäller att utveckla undervisningen? Vilket samarbete bör skolorna lägga tonvikten vid?<br />
Mitt svar: Både och, och troligtvis fler gupperingar. För att utveckla undervisningen behöver flera perspektiv beaktas:<br />
1. Elevperspektivet; hur undervisningen ska utvecklas för att den enskilde elevens behov och förutsättningar ska mötas.<br />
2. Läroplansperspektivet; hur målen i kursplanen ska omsättas.<br />
3. Ämnesperspektivet; hur ämnets kunskapsstruktur och progression ska beaktas.<br />
4. Lärarperspektivet; hur den enskilde lärarens förståelse ska beaktas.<br />
5. Skolperspektivet; hur undervisningen behöver utvecklas i förhållande till den lokala skolans kultur och behov.<br />
Och säkert finns det fler perspektiv... För att lärare och skolledare ska klara av att hantera dessa perspektiv behöver flera grupper skapas, ett grupperingssystem.Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-54660520272876783132017-05-17T16:05:00.000+02:002018-07-28T07:47:41.218+02:00Skolledarens betydelse för skolutveckling<span style="font-family: inherit;"></span><br />
<span style="font-family: inherit;"></span><br />
<span style="font-family: inherit;"></span><br />
<span style="font-family: inherit;">I dag var jag inbjuden till riksdagens utbildningsutskott och ett seminarium om skolledarens roll för skolutveckling. Jag fick sju minuter på mig att säga något. Det blev detta:</span><br />
<span style="font-family: inherit;"><br /></span><br />
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt; tab-stops: 106.35pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Jag vill ge er en inblick i några
resultat från en undersökning om framgångsrika skolor som publiceras i dagarna.
Jag, Maria Jarl och Klas Andersson vid Göteborgs universitet har kartlagt åtta
skolor mellan åren 1998 och 2011. Fyra skolor där betygen har utvecklats
positivt och fyra där betygen i stället har sjunkit under perioden. Skolornas
resultatutveckling har justerats för socioekonomiska faktorer. Fokus i
undersökningen har varit om organiseringen av arbetet har haft betydelse för
resultatutvecklingen. Bland annat var vi särskilt intresserade av hur
ledningsfunktionerna organiserades.</span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt; tab-stops: 106.35pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Det övergripande resultatet visar att
de framgångsrika skolornas organisering utmärks av samförstånd och samordning,
medan det på de icke-framgångsrika skolorna utmärks av intresseskillnader och
särordning. Undersökningen visar att rektorerna har stor betydelse för att
lärare på de framgångsrika skolorna undervisar så att elevernas lärande främjas
och att de når målen. Rektorerna på dessa skolor hävdar målen för arbetet. De
påminner lärarna om att arbetet handlar om att anpassa undervisningen till
elevernas förutsättningar och behov för att på bästa sätt främja lärandet och
måluppnåendet. Vidare organiserar de arbetet på ett sätt så att lärarna kan dra
nytta av varandras olika kompetenser i det komplexa undervisningsarbetet.</span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Så här berättade en av rektorerna:</span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">[...] min uppgift är att hävda målen att vara lite jobbig när
man försöker ta hörnen lite snävt, det vill säga att vakta vårt uppdrag [...]”.</span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">På de framgångsrika skolorna arbetar alla lärare utifrån
samma förståelse av uppdraget, att anpassa undervisningen. Organiseringen av
arbetet samordnas med denna förståelse. Lärarna uppvisar gemensamma undervisningsrutiner,
som kartläggning av elevernas kunskaper och lärande och hur lektioner startas,
genomförs och avslutas. </span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Det här kan låta självklart – eller som en journalist
retoriskt utbrast när jag berättade detta: Men arbetar inte alla rektorer och
lärare så? Nej, så är det inte. På de icke-framgångsrika skolorna visar det sig
att lärarna huvudsakligen arbetar individuellt och isolerat från varandra på
grund av intresseskillnader. De har olika uppfattningar om vad som är
uppdraget. Vissa av rektorerna hade försökt att organisera arbetslag där
samarbete skulle utvecklas, men det stötte på motstånd. Något gemensamt samtal
om läroplansuppdraget förekommer inte. I sin isolering väljer lärarna det sätt
att undervisa de själva menar är bäst utan att kommunicera med kollegorna. En
särordning råder med andra ord för organiseringen av arbetet.</span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Det får till följd att eleverna möter många undervisningssätt
när de byter lärare. Det är lätt att förstå att detta blir ett problem för
elever som kämpar med sitt lärande. De får ägna mycket tid åt att komma
underfund med lärarnas sätt att undervisa och vilka deras förväntningar på
eleverna är, i stället för att lägga kraft på det egna lärandet. </span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Lärares individuella och privata självstyre bland
icke-framgångsrika skolor är väldokumenterad i forskningslitteraturen. Det
utgör den traditionellt professionella kulturen på dessa skolor. Att vara
professionell betyder i det sammanhanget att det är den individuella läraren
som bestämmer undervisningsformerna för det egna ämnet och klassrummet</span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Rektorer har under åren försetts med en rad verktyg för att utmana
och utveckla den autonoma lärarkulturen. Tydligare läroplaner, mer inflytande
över organiseringen av den egna skolan, arbetstidsavtal som ger större utrymme
för att planera gemensam kompetensutveckling, inspektionsgranskningar att ta
avstamp mot i det egna förbättringsarbetet med mera. Det var därför frapperande
att upptäcka att trots dessa rätt så betydande förändringar så är det
fortfarande möjligt att odla den autonoma lärarkulturen, att formulera
uppdraget på något annat vis än att det handlar om att anpassa undervisningen
efter eleverna förutsättningar och behov. </span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Hur kommer det sig att det är möjligt att i dagens
kvalitetssäkrade och redovisningsskyldiga samhälle isolera sig och utveckla mer
eller mindre privata idéer kring skoluppdraget och hur undervisning och lärande
går till? Hur kommer det sig att rektorer på dessa icke-framgångsrika skolor
inte förmår lösa upp den autonoma kulturen och i stället skapa en kollegialt
granskande och utvecklande kultur?</span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Det ena svaret handlar om att rektorer och för den skull
skolledare i hela styrkedjan inte har tillräckligt med kunskaper och
färdigheter när det gäller skolledarområdet och hur ett vetenskapligt
undersökningsarbete och förbättringsarbete går till, det vill säga det arbete
som ligger till grund för uppföljning och utvärdering, liksom ett systematiskt
kvalitetsarbete. </span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;">Det andra svaret handlar om bristen på professionella
rektors- eller skolledargemenskaper. I vår studie finner vi, liksom även
tidigare forskning stödjer, att de framgångsrika skolorna med de professionella
rektorerna har utveckats under lång tid. Man kan således hävda att de
professionella lärandegemenskaper som dessa skolor utgör har fungerat som en
grund för rektorernas professionella utveckling. Problemet är emellertid att vi
behöver dessa rektorer i skolmiljöer där de inte kan förvänta sig att bli en
del av en sådan gemenskap, och ur vilken de inte så att säga kan hämta närig
till sin egen utveckling, utan där de i stället behöver stå upp för uppdraget,
utmana lärarna, hantera motstånd och kraftfullt ta parti för elevernas
utveckling och lärande. Ska rektorerna klara detta behöver de enmycket
tydligare skolledargemenskap på huvudmannanivå som är tydligt inriktad på det
lokala arbetet att organisera lärarna i skolorna för att uppfylla
läroplansuppdraget.</span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"> </span></span></div>
<span style="font-family: inherit;">
</span><br />
<div style="line-height: 150%; margin: 0cm 0cm 10pt;">
<span style="line-height: 150%;"><span style="font-family: inherit;"> </span></span></div>
<br />Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-31747485054707770272016-10-12T16:05:00.000+02:002016-10-12T16:06:29.742+02:00Att skapa en samverkansprocess<a href="http://hdl.handle.net/2077/46268" target="_blank">Nytt bokkapitel: Att skapa en samverkansprocess - en forskare och två verksamhetschefer i partnerskap.</a><br />
<br />
Ulf Blossing, Ann Blom och Karin Persson.<br />
<br />
Och så finns det förstås en rad andra intressanta kapitel i boken. Läs gärna alla!Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-63635553276632603422016-09-18T16:19:00.001+02:002016-09-18T16:19:55.693+02:00Metodbok för skolledare<div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUYK2z0PE6sY2QSdD2N4AC3GY2lU55Sxn4UEXABU9jolj5rBhtYUW7NozU-ZHBfOs73O3IqDMdJI8iBTJfI7xGu2Hrtl6C_BHbUQnI0G7qJrPh3QPjTvwG60sj6hzQmUB9cksbjiVMwe4/s640/blogger-image--877241822.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"></a><div class="separator" style="clear: both;"><div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvaB6_g_iiisqTjKT7YszcstbbxI9O9V5wAQ6Eq1WXge7_MZOHIjr8NRrhX_DE_2SWom9INZ06edPfezSS4TUX33uyWJhcXUPj2ymn0-fMqDSAr-uoPej7je_M9lMi5ckpIEA1xY-9Bbs/s640/blogger-image--2063138986.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvaB6_g_iiisqTjKT7YszcstbbxI9O9V5wAQ6Eq1WXge7_MZOHIjr8NRrhX_DE_2SWom9INZ06edPfezSS4TUX33uyWJhcXUPj2ymn0-fMqDSAr-uoPej7je_M9lMi5ckpIEA1xY-9Bbs/s640/blogger-image--2063138986.jpg"></a></div><br></div><div class="separator" style="clear: both;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5E7rcUMa2v8rXSUGyrRfuAbZaZ3cp9BBYr8EUPN_8phRIOwhun-uZSdsd_pZpd5O8j2eGNk5BEulWC-CzGHyLcZu9iC1SBPKqALmWAofMoEtstSZwgTXtTdgYutLMgmcIevo2oji2jho/s640/blogger-image-1801380912.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5E7rcUMa2v8rXSUGyrRfuAbZaZ3cp9BBYr8EUPN_8phRIOwhun-uZSdsd_pZpd5O8j2eGNk5BEulWC-CzGHyLcZu9iC1SBPKqALmWAofMoEtstSZwgTXtTdgYutLMgmcIevo2oji2jho/s640/blogger-image-1801380912.jpg"></a></div><br></div>Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-70594860620266199632016-08-09T18:11:00.000+02:002016-08-09T18:11:26.021+02:00Samtliga levnadsregler (eller tänkespråk) för pedagogen
<br />
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: Calibri;">Här kommer samtliga 32 levnadsregler för pedagogen. Kanske
de hellre bör kallas tänkespråk. De kom till efter samtal med sonen som gör sin
första tid som utbildad pedagog. Det stod då klart för mig att jag utgår från
en hel del ”grundregler” för ett pedagogiskt förhållningssätt. Det utgör ett
slags koncentrat av 36 års erfarenhet och kunskapande kring pedagogrollen och
skolförbättring. Jag har haft förskola, fritidshem och grundskola i tankarna
när jag skrev dem. Läs och fundera! Gärna tillsammans med kollegor. Och lämna
gärna kommentarer så kan jag utveckla dem. Jag har redan ändrat något. Tack Robin för givande samtal
om pedagogens roll och arbete. Ser fram emot många fler!</span></div>
<span style="font-family: Calibri;"><div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<span style="font-family: Times New Roman;"><br /></span></div>
<ol style="direction: ltr; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="1"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Barns och ungdomars sociala
liv i förskola, fritidshem och skola<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>är normalt dynamiskt och "stökigt".</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="2"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Pedagogers föreställningar om
det lugna och harmoniska sociala livet är därför vilseledande för
utformningen av pedagogrollen.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="3"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Pedagogens roll är att
engagera sig i barnens dynamiska och stökiga sociala liv och hjälpa till
att ordna det.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="4"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Ordningen ska ta sikte på att
främja kreativiteten, men ordningen<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>kan fortfarande<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>vara stökig.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="5"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Ordningen ska förhindra att
stökigheten skadar individer eller hindrar dem i deras kreativitet.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="6"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Ordningen har inte till syfte
att återställa lugn och harmoni.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="7"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Det dynamiska och
"stökiga" sociala livet bland barn på förskola, fritidshem och
skola är en funktion av situationen.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="8"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Det betyder att dynamiken och
stökigheten beror av situationen i högre grad än det individuella barnet.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="9"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Stökiga situationer som
riskerar att skada andras kreativitet hanteras<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>av pedagogerna genom att förändra
situationen.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="10"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Det är inte föräldrarnas
uppgift att lösa dessa situationer genom att "prata sitt barn till
rätta".</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="11"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Föräldrarna befinner sig inte
i situationen som utlöser den skadliga stökigheten och har därför inte
makt att göra något åt den.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="12"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Det är pedagogen som är
engagerad i situationen tillsammans med barnen som har makt och ansvar att
förändra.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="13"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Pedagogen förändrar en
skadlig situation genom att organisera den på ett nytt sätt.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="14"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Att organisera innebär att
gruppera barnen, bestämma aktivitet samt fördela rum och tid.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="15"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Syftet med organiseringen är
att låta flera aktiviteter pågå samtidigt och som fångar upp skilda behov
i barngruppen.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="16"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Aktiviteterna ska vara i
överensstämmelse med<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>läroplanen.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="17"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Det får plats flera
aktivitetsrum i ett och samma fysiska rum.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="18"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">En gruppering kan bestå av
två eller flera barn.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="19"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Tiden kan fördelas på
aktiviteter från ungefär två minuter till en vecka, eller i intervall över
exempelvis en månad. </span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="20"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Fördelning av grupper på
aktiviteter får inte permanentas utan behöver växla med lämpliga
tidsintervall.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="21"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Alla barn behöver på sikt
lära sig att umgås med alla barn i olika grupper och med olika
aktiviteter.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="22"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">På det viset utvecklas
förståelse och tolerans mellan människor.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="23"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Det är pedagogens uppgift att
i alla situationer förmedla en positiv och tillitsfull inställning till
det som händer i situationen.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="24"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Det gör pedagogen genom att
visa att det går att hantera/organisera situationen.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="25"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">På det viset lär pedagogen
barnen att världen är en trygg plats att leva i.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="26"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Det behöver barnen uppleva
för att utveckla sin kreativitet.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="27"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">En av pedagogens största
utmaningar är att fråga sig själv: Upplever jag att världen är en trygg
plats?</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="28"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Och en av de största
ansträngningarna är att trots att pedagogen kanske inte helt upplever att
hens plats i världen är trygg, ändå lära barnen detta.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="29"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Genom att i situationen lära
barnen att världen är trygg, ger sig pedagogen själv en möjlighet att
medvetet utveckla sitt yrkeskunnande.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="30"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">I förskola, fritidshem och
skola erbjuds pedagogen rika möjligheter att få syn på bristerna i sitt
yrkeskunnande och utveckla det.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="31"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">På det viset är pedagoger och
barn både lärare och elever på samma gång.</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
<ol style="direction: ltr; font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal; margin-bottom: 0in; margin-left: 0.375in; margin-top: 0in; unicode-bidi: embed;" type="1">
<li style="margin-bottom: 0px; margin-top: 0px; vertical-align: middle;" value="32"><span style="font-family: Calibri; font-size: 11pt; font-style: normal; font-weight: normal;">Eller: Barnen är de bästa
lärare en pedagog kan få!</span></li>
</ol>
<div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
</span><div style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
<br /></div>
Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3775682324910975136.post-82716862181684867592016-08-08T09:42:00.004+02:002016-08-08T09:42:48.326+02:00Levnadsregler för pedagogen 4<br /><br />
23. Det är pedagogens uppgift att i alla situationer förmedla en positiv och tillitsfull inställning till det som händer i situationen.<br />
<br /><br />
24. Det gör pedagogen genom att visa att det går att hantera/organisera situationen.<br />
<br /><br />
25. På det viset lär pedagogen barnen att världen är en trygg plats att leva i.<br />
<br /><br />
26. Det behöver barnen uppleva för att utveckla sin kreativitet.<br />
<br /><br />
27. En av pedagogens största utmaningar är att fråga sig själv: Upplever jag att världen är en trygg plats?<br />
<br /><br />
28. Och en av de största ansträngningarna är att trots att pedagogen kanske inte helt upplever att hens plats i världen är trygg, ändå lära barnen detta.<br />
<br /><br />
29. Genom att i situationen lära barnen att världen är trygg, ger sig pedagogen själv en möjlighet att medvetet utveckla sin tillit.<br /><br />30. I förskola, fritidshem och skola erbjuds pedagogen rika möjligheter att få syn på sin egen bristande tillit.<br />
<br /><br />
31. På det viset är pedagoger och barn både lärare och elever på samma gång.<br />
<br /><br />
32. Eller: Barnen är de bästa lärare en pedagog kan få!Blossinghttp://www.blogger.com/profile/11969192015055614904noreply@blogger.com0