Forskningsintresse

Mitt huvudsakliga forskningsintresse ligger inom ramen för utbildningsförändring (eng. educational change) med fokus på innovation och reformimplementering samt styrning och ledning av skolorganisationer. Frågor av särskilt intresse är skolförbättring (eng. school improvement) och den lokala skolorganisationens medvetet planerade förändringsarbete och frågor om ledarskap, organisation, skolkulturer i förhållande till elevers utveckling samt lärande och måluppnående i relation till läroplanen.

Teoretiskt hör jag hemma i en kritiskt humanistisk tradition när det gäller organisationsperspektiv (Dalin, 1994a). Den kritiska delen utgörs av en reaktion på klassiska organisationsteorier som betonar rationalitet och instrumentalitet. I en humanistisk tradition intresserar jag mig för de sociala relationerna i organisationer och det jag ofta benämner för den arbetssociala dimensionen eller arbetsumgänget (Ekholm, 1989). En annan kritisk del riktar sig internt mot den humanistiska traditionen och antagandet om betydelsen av människors motivation och lärande för organisationsers måluppnående och utveckling. Den kritiken tar fasta på hur den mänskliga praktiken (Nicolini, 2013; Wenger, 1998) och meningsskapandet (Weick, 2001) kan ta helt andra riktningar än de som är uppsatta för en organisation.

Centralt i mitt forskningsintresse står agentskap och struktur. Agentskapet kommer till uttryck i frågor om olika typer av ledarskap, som exempelvis skolledare och skilda slags utvecklingsledare, men också när det gäller elever och lärare. Struktur har varit intressant ur det lokalt organisatoriska perspektivet, det vill säga vilka infrastrukturer som finns i organisationer och vad de betyder för de arbetssociala förhållandena och det uppdrag lärare och skolledare har att genomföra. Exempel på sådana strukturer i den lokala organisationen är grupperingssystemet, kommunikationssystemet och granskningssystemet (Ekholm, 1989). För att förstå de arbetssociala förhållandena och samspelet mellan aktörskap och struktur, och särskilt förändrings- och utvecklingsprocesser, används organisationsteorier inom området utbildningsförändring med bas hos bland andra Dewey (1938), Lewin (1947), Schein (1992, 1997, 1999), Dalin (1973, 1994a, 1994b, 1995); Dalin, Rolf, & Kleekamp (1993) , Miles (1965, 1998), Ekholm (1971,1976, 1987, 1995).

 

Miles och Ekholm (1985) har varit särskilt betydelsefulla när det gäller analys av skolors infrastrukturer. Lokala organisationers institutionaliseringsprocesser, det vill säga hur och varför organisationer får nya idéer att omsättas och bli stabila, har varit ett stort intresse. Utgångspunkten har varit den institutionaliseringsteori som skrevs fram i ett OECD-arbete av Miles, Ekholm och Vanderberghe (1987). I ett aktuellt forskningsarbete har jag fått anledning att knyta ihop detta perspektiv med det nyinstitutionella perspektivet i en studie av framgångsrika skolor (Jarl, Blossing, & Andersson, 2017). Det institutionella perspektivet (Scott, 2001) är omfattande, men jag har särskilt intresserat mig för hur de institutionella elementen regler, normer och föreställningar uppstår och vidmakthålls i skolorganisationers arbetssociala verksamhet och vilken betydelse det får för att omsätta de mål som återfinns i skollag och läroplan.

 

Referenser
 

Dalin, P. (1973). Case studies of educational innovation. Vol. 4, Strategies for innovation in education: [a synthesis and analysis of seventeen case studies of innovations in education in eight countries]. Paris: OECD.

 Dalin, P. (1994a). Skolutveckling Teori Bok 2. Stockholm: Liber Utbildning.

Dalin, P. (1994b). Utbildning för ett nytt århundrade Bok 1. Stockholm: Liber Utbildning.

Dalin, P. (1995). Skolutveckling Praktik Bok 3. Stockholm: Liber Utbildning.

Dalin, P., Rolf, H.-G., & Kleekamp, B. (1993). Changing the School Culture. London and New York: Cassell.

Dewey, J. (1938). Experience & Education. New York: Touchstone.

Ekholm, M. (1971). Skolans anda och miljö. Göteborg: Göteborgs universitet.

Ekholm , M. (1976). Social utveckling i skolan. Studier och diskussion. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Ekholm, M. (1987). The institutionalization of study days in Sweden. A long term historical review. In M. B. Miles, M. Ekholm, & R. Vanderberghe (Eds.), Lasting School Improvement: Exploring The Process of Institutionalization (Vol. ISIP - Book – No. 5). Leuven/Amersfoort: Acco.

Ekholm, M. (1989). Att organisera en skola. I L. Svedberg & M. Zaar (red.), ”Skolans själ”. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Ekholm, M. (1995). Dissemination of educational research in Sweden. Some notes on traditions and patterns. In T. Tydén (Ed.), When schools meets Science. Stockholm: Stockholm Institute of Education Press.

Lewin, K. (1947). Group decision and social change. In T. M. Newcomb & E. L. Hartley (Eds.), Readings in Social Psychology. New York: Henry Holt and Company.

Miles, M. B. (1965). Planned Change and Organizational Health: Figure and Ground. Change Processes in the Public Schools (pp. 12-34). Eugene, Oregon: University of Oregon Press.

Miles, M. B. (1998). Finding Keys to School Change: A 40-Year Odyssey. In A. Hargreaves, A. Lieberman, M. Fullan, & D. Hopkins (Eds.), International Handbook of Educational Change (pp. 37-69). Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Miles, M. B., & Ekholm, M. (1985). School improvement at the school level. In W. G. van Velzen, M. B. Miles, M. Ekholm, U. Hameyer, & D. Robin (Eds.), Making School Improvement Work (Vol. ISIP-Book No.1, pp. 123–180). Leuven/Amersfoort: Acco.

Miles, M. B., Ekholm, M., & Vanderberghe, R. (1987). Lasting School Improvement: Exploring The Process of Institutionalization (Vol. ISIP-Book No. 5). Leuven/Amersfoort: Acco.

Nicolini, D. (2013). Practice theory, work, and organization : an introduction. Oxford: Oxford University Press.

Schein, E. H. (1992). Organizational Culture and Leadership. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.

Schein, E. H. (1997). The concept of client. A process consultation perspective: a guide to chnage agents. Journal of Organizational Change Management, 10(3), 202-216.

Schein, E. H. (1999). Process consultation revisited: building the helping relationship. Harlow: Addison-Wesley.

Scott, W. R. (2001). Institutions and organizations. Thousand Oaks, Calif.: Sage.

Weick, K. E. (2001). Making Sense of the Organization. Oxford: Blackwell Business.

Wenger, E. (1998). Communities of practice : learning, meaning, and identity. Cambridge: Cambridge University Press.