Lyssna på en podd om arbetet med en ny bok framtidens skola! Länk i bilden.
2026-09-10
2026-02-26
Skolors förbättringskapacitet och infrastruktur
Du kan läsa om modellen i rapport från forskningsmiljön Skolutveckling och ledarskap vid Göteborgs universitet. Klicka på referensen nedan så kommer du till rapporten.
2025-12-03
Tänk om...
Tänk om ministern vid presskonferensen förklarade att man
äntligen förstått att samhället måste vara minst lika aktivt som de kriminella
gängen när det gäller att vinna barnens lojalitet. Barn förstår inte alltid att
samhället inte är något som bara finns – det är något vi skapar
tillsammans. Därför behöver samhället redskap för att aktivt rekrytera barn och
unga till gemenskapen, så att de både vill och kan upprätthålla våra
institutioner och utveckla dem för framtidens utmaningar.
Ministern fortsätter: Vi kan inte låta ungdomar lämna
grundskolan utan hopp – utan tro på sig själva, på varandra, på att vi faktiskt
kan bygga ett samhälle där alla får plats och kan bidra. Vi måste bjuda in barn
och ungdomar till samtalet om, bygget av och omsorgen om gemenskapen. Vi måste
lära dem hur man deltar, hur man förhandlar, hur man samarbetar.
Grundskolan, med förskola och fritidshem, säger ministern, är
barns första och mest långvariga möte med en samhällsinstitution. Där måste de
erfara att de blir sedda, lyssnade till och får delta på riktigt – så att de
också lär sig ta ansvar, precis som vi vill att de ska göra som vuxna
medborgare.
Tänk om jag fick höra att utredningen ska dra upp riktningen för framtidens skola – men också peka ut vad som kan göras här och nu, konkret och nära barnens vardag, för att öka känslan av tillhörighet och engagemang i det gemensamma. Grundskolor ska vara mötesplatser, inte selektionsmaskiner, proklamerar ministern. De ska lära barn att hantera värdekonflikter och skapa mening – så att de står emot de rörelser som lockar med enkla svar.
Bland utredningens punkter märks bland annat:
- att
utforma en läroplan där kritiskt tänkande och demokratisk förmåga
får en central plats,
- att
analysera hur den digitala kulturen formar identiteter, gemenskap och
medborgarskap – och hur det förändrar kunskap och bildning,
- att
föreslå hur skola, förskola, fritidshem och fritidsgårdar kan
samverka till en sammanhållen kraft för samhällsgemenskap.
Tänk om jag en morgon fick höra det. Tänk om vi slutade tala om barn som ett problem att kontrollera – och i stället
såg dem som den framtid vi måste vinna.
2020-01-16
Hållbar skolutveckling
2019-12-24
Barnets århundrade 2
När jag hör om allt detta, och den utveckling som sedan kom, kan den så här i efterhand tyckas självklar. Men det är klart att så inte var fallet vid den tiden. Det handlade om att gradvis bryta sekler av vuxnas fostringspraktik, långa tider av normer som band samman gruppen vuxna mot barn och som skapade en djupt liggande förståelse av vad ett barn var. Jag undrar, vad är det vi inte kan se i dag, men som om några sekler, när vi ser tillbaka, kommer att framstå som en självklar utvecklingsväg?
Dagny 107 år, berättar hur hon som barn bara väntade på att hon skulle blir stor, så hon kunde göra sig fri från föräldrar och vuxna. När jag gick i skolan, från högstadiet och uppåt, så väntade jag bara på att skolan skulle ta slut, så jag fick bli fri att söka den kunskap jag ville. Fler än en gång slängde jag läxböckerna i väggen och förbannade lärarna som inte brydde sig om de lade fem prov samma vecka. I de här stunderna upplevde jag skolan som ett fängelse. Det gick inte att ta sig ut, och kostnaden att strunta i läxorna och proven var för stor. Jag plockade upp böckerna och fortsatte studierna.
Jag tror vi kommer att se tillbaka på vårt skolsystem och undra hur vi tänkte när vi höll barn och ungdomar i skolförvar i stora grupper från sex eller sju år tills dess att de var runtomkring tjugo. Vi kommer att undra hur vi tänkte när de under dessa år hade att prestera och bedömas åter och åter igen, dag för dag. Vi kommer att undra hur vi tänkte om de barn och ungdomar som inte klarade av att ta sig över prestationsribban. Var de ofärdiga och utan kunskap? Vi kommer att undra över hur vi tänkte när barnen och ungdomarna skulle hålla inne sin nyfikenhet och vänta på att läraren skrev upp de rätta frågorna och målen på tavlan och som sedan skulle läras under de kommande veckorna.
Det är hög tid att ta sig an arbetet för barnens århundrade 2. Det är dags påbörja en omfattande reformering av skolsystemet med grund i barnkonventionen. Barns första möte med samhällets största institution kan inte präglas av att de ensidigt tvingas anpassa sig till de prestationskrav som framförs av institutionen. Vad är alla prestationer värda om vi inte klarar av att lära barn att lita på sin egna frågor och det egna engagemanget att lära tillsammans med andra. Kursplanerna har delvis blivit en föråldrad kanon som inte helt kan möta ungdomars och samhällets behov. Skolan behöver i vissa delar integreras med arbetsplatser så elever får möta vuxna i ett arbetsplatslärande, där eleverna får vara med som färdiga människor med kunskap som räknas.
2018-08-10
Tankar om lärarassistenter
Undervisning innebär att planera, genomföra och följa upp lektioner. Det innebär också att samverka i planeringen med andra lärare, såväl inom ämnet som med andra ämnen, så att undervisningen framträder som en helhet för eleverna. Det främjar lärandet. Undervisning i betydelsen att genomföra den verksamhet som läroplanen föreskriver, innebär också att planera, iscensätta och följa upp det sociala arbetsumgänget med barnen och ungdomarna så de lär sig tolerans och respekt för varandra samt samarbete och självständighet. Yttermera innebär det att involvera eleverna i skolans verksamhet så de lär sig hur man engagerar sig och tar ansvar som kommande samhällsaktörer.
För att klara det här uppdraget behövs fler lärare i skolan, inte fler lärarassistenter.
2017-11-30
Min drivkraft
2016-08-09
Samtliga levnadsregler (eller tänkespråk) för pedagogen
- Barns och ungdomars sociala liv i förskola, fritidshem och skola är normalt dynamiskt och "stökigt".
- Pedagogers föreställningar om det lugna och harmoniska sociala livet är därför vilseledande för utformningen av pedagogrollen.
- Pedagogens roll är att engagera sig i barnens dynamiska och stökiga sociala liv och hjälpa till att ordna det.
- Ordningen ska ta sikte på att främja kreativiteten, men ordningen kan fortfarande vara stökig.
- Ordningen ska förhindra att stökigheten skadar individer eller hindrar dem i deras kreativitet.
- Ordningen har inte till syfte att återställa lugn och harmoni.
- Det dynamiska och "stökiga" sociala livet bland barn på förskola, fritidshem och skola är en funktion av situationen.
- Det betyder att dynamiken och stökigheten beror av situationen i högre grad än det individuella barnet.
- Stökiga situationer som riskerar att skada andras kreativitet hanteras av pedagogerna genom att förändra situationen.
- Det är inte föräldrarnas uppgift att lösa dessa situationer genom att "prata sitt barn till rätta".
- Föräldrarna befinner sig inte i situationen som utlöser den skadliga stökigheten och har därför inte makt att göra något åt den.
- Det är pedagogen som är engagerad i situationen tillsammans med barnen som har makt och ansvar att förändra.
- Pedagogen förändrar en skadlig situation genom att organisera den på ett nytt sätt.
- Att organisera innebär att gruppera barnen, bestämma aktivitet samt fördela rum och tid.
- Syftet med organiseringen är att låta flera aktiviteter pågå samtidigt och som fångar upp skilda behov i barngruppen.
- Aktiviteterna ska vara i överensstämmelse med läroplanen.
- Det får plats flera aktivitetsrum i ett och samma fysiska rum.
- En gruppering kan bestå av två eller flera barn.
- Tiden kan fördelas på aktiviteter från ungefär två minuter till en vecka, eller i intervall över exempelvis en månad.
- Fördelning av grupper på aktiviteter får inte permanentas utan behöver växla med lämpliga tidsintervall.
- Alla barn behöver på sikt lära sig att umgås med alla barn i olika grupper och med olika aktiviteter.
- På det viset utvecklas förståelse och tolerans mellan människor.
- Det är pedagogens uppgift att i alla situationer förmedla en positiv och tillitsfull inställning till det som händer i situationen.
- Det gör pedagogen genom att visa att det går att hantera/organisera situationen.
- På det viset lär pedagogen barnen att världen är en trygg plats att leva i.
- Det behöver barnen uppleva för att utveckla sin kreativitet.
- En av pedagogens största utmaningar är att fråga sig själv: Upplever jag att världen är en trygg plats?
- Och en av de största ansträngningarna är att trots att pedagogen kanske inte helt upplever att hens plats i världen är trygg, ändå lära barnen detta.
- Genom att i situationen lära barnen att världen är trygg, ger sig pedagogen själv en möjlighet att medvetet utveckla sitt yrkeskunnande.
- I förskola, fritidshem och skola erbjuds pedagogen rika möjligheter att få syn på bristerna i sitt yrkeskunnande och utveckla det.
- På det viset är pedagoger och barn både lärare och elever på samma gång.
- Eller: Barnen är de bästa lärare en pedagog kan få!
2016-08-08
Levnadsregler för pedagogen 4
23. Det är pedagogens uppgift att i alla situationer förmedla en positiv och tillitsfull inställning till det som händer i situationen.
24. Det gör pedagogen genom att visa att det går att hantera/organisera situationen.
25. På det viset lär pedagogen barnen att världen är en trygg plats att leva i.
26. Det behöver barnen uppleva för att utveckla sin kreativitet.
27. En av pedagogens största utmaningar är att fråga sig själv: Upplever jag att världen är en trygg plats?
28. Och en av de största ansträngningarna är att trots att pedagogen kanske inte helt upplever att hens plats i världen är trygg, ändå lära barnen detta.
29. Genom att i situationen lära barnen att världen är trygg, ger sig pedagogen själv en möjlighet att medvetet utveckla sin tillit.
30. I förskola, fritidshem och skola erbjuds pedagogen rika möjligheter att få syn på sin egen bristande tillit.
31. På det viset är pedagoger och barn både lärare och elever på samma gång.
32. Eller: Barnen är de bästa lärare en pedagog kan få!
2016-08-06
Levnadsregler för pedagogen 3
14. Att organisera innebär att gruppera barnen, bestämma aktivitet samt fördela rum och tid.
15. Syftet med organiseringen är att låta flera aktiviteter pågå samtidigt och som fångar upp skilda behov i barngruppen.
18. En gruppering kan bestå av två eller flera barn.
19. Tiden kan fördelas på aktiviteter från ungefär två minuter till en vecka, eller i intervall över exempelvis en månad.
21. Alla barn behöver på sikt lära sig att umgås med alla barn i olika grupper och med olika aktiviteter.
2016-08-05
Levnadsregler för pedagogen 2
2016-08-04
Levnadsregler för pedagogen
- Barns och ungdomars sociala liv i förskola, fritidshem och skola är normalt dynamiskt och "stökigt".
- Pedagogers föreställningar om det lugna och harmoniska sociala livet är därför vilseledande för utformningen av pedagogrollen.
- Pedagogens roll är att engagera sig i barnens dynamiska och stökiga sociala liv och hjälpa till att ordna det.
- Ordningen ska ta sikte på att främja kreativiteten, men ordningen kan fortfarande vara stökig.
- Ordningen ska förhindra att stökigheten skadar individer eller hindrar dem i deras kreativitet.
- Ordningen har inte till syfte att återställa lugn och harmoni.
2016-04-06
Hur lärare kan föstå uppdraget
2014-12-01
Morgonreflektion: Rektorsrollen behöver omdefinieras
Hur kommer det sig när vi har lång tradition av lokal skolutveckling? Hur kommer det sig när vi nu har satsat stort på rektorsprogrammet? Hur kommer det sig med vår värdegrund att elevens behov ska vara i centrum. Funderar på alla möten med lärare och skolledare jag under den sista tiden har varit med i; på rektorsprogram, föreläsningar och konferenser, i intervjuer i samband med utvärderingar och forskning...
Tror att ett svar ligger i att vi har en statlig och kommunal verksamhet/administration som knutit rektorer till sig på ett sätt, så att de har avlägsnat sig från kärnarbetet i sina skolor. Rektors huvuduppgift borde vara att skapa professionellt lärande gemenskaper på sina skolor som har elevernas lärande i fokus, varje dag.
2014-02-25
Nytt namn på ordning-o-reda utredningen
2013-10-31
Rektorers piratverksamhet
Mina svar på dessa frågor pekar tyvärr inte i någon hoppfull riktning. Jag håller för troligt att denna situation pekar på en grupp rektorer som om jag ska formulera det kort verkar mena att människan är bestämd av sitt biologiska och sociala arv, kanske också sin syndiga natur. Och sådana barn och unga vill de förstås inte ha i sin skola. Men den människosyn som läroplanen uttrycker handlar om att människan är en del av en social gemenskap och del av ett samhälle. Hon är dess resultat men också dess skapare. Människa blir man helt enkelt i gemenskap med andra. Vi formas av gemenskapen och vi formar den. I det privata kan vi välja vem vi vill umgås med, men inte när vi agerar utifrån en samhällelig institution. Det är elevens rätt att få träda in i den sociala och samhälleliga gemenskapen och det är en fantastisk möjligt för oss vuxna att bidra till ungas utveckling för ett demokratiskt samhälle.
Forskning och inspektion har gång på gång visat hur vissa skolor håller eleverna ansvariga för skolans resultat. Det är uttryck för samma människosyn jag ovan tecknat. Ur en sådan människosyn faller också en kunskapssyn där elevens lärförmåga också ses som biologiskt bestämd, eller ännu värre - har med individens förtappade natur att göra. Men läroplanen talar om att alla barn och unga kan utveckla lärandet och dessutom att det är det som är skolans uppdrag att aktivt medverka till. De skolor som inspektionen talar om, som håller eleverna ansvariga för resultaten, är huvudsakligen kommunala skolor. Med andra ord: den människosyn och kunskapssyn som nu har avklätts i uppdrag granskning är således inte begränsad till friskolor. Den är förmodligen också vanlig i kommunala skolor.
Jag blir upprörd och tänker att det rektorerna i reportaget uttrycker är att likna vid piratverksamhet, där de verkar tycka sig ha rätt att borda själva grundskrovet i den likvärdiga skolan. Och trots nu rätt många år av krav på systematiskt kvalitetsarbete och inspektion så fortsätter denna piratverksamhet. En sak är i alla fall positivt - att det har kommit upp till ytan. Tack och lov för undersökande journalistik och Uppdrag granskning. Nu vet vi hur det förhåller sig. Nu gör vi något åt det!
2013-10-22
De märkliga rutinernas livskraft
2013-09-22
Som maräng kring hjärtat!
Allt eftersom växte sig en känsla stark av en lärarrörelse mot ett undersökande förhållningssätt till den egna undervisningen eller verksamheten i förskolan. På samma sätt kände jag av en forskarrörelse där närheten till den verksamhet man forskar på och till skolors och förskolors utvecklingsarbeten blir en viktig källa till kunskap.
Vi den avslutande utvärderingsrundan i gruppen uttryckte lärare och forskare ovanligt starka och positiva upplevelser. Dialoggruppen, som under de två dagarna utvecklades till slags hemgrupp, upplevdes mycket positivt. En trygghet skapades här som gjorde att man vågade fråga och undra. "Det är fantastiskt att jag har fått var med här", sa en doktorand. För mig blev det slående hur praktik och forskning i socialt trygga former kraftfullt kan verka för lärande. "Jag är så lycklig så det känns som maräng kring hjärtat", uttryckte en annan deltagare. Jag är lite osäker på hur det känns... men jag såg i hennes ögon att det var något gott och varmt.
2012-11-23
2011-08-18
Pedagogik efter Utöya och London
Under sommaren har två händelser fått mig att tänka kring demokrati och skolans roll i samhället. Massakern på Utöya och upploppen i London. Jag behöver kanske inte förklara att jag reagerar på våldet och förstörelsen – och bristen på empati som utövarna visar för sina medmänniskor. Med en förmåga att sätta sig in i andra människors situation skulle Anders Behring aldrig åkt till Utöya och ungdomarna i London skulle inte ha vandaliserat bostäder och affärer för sina bröder och systrar.
Hur kan sådant här hända? Frågan har gäckat mig den senaste månaden. Vilka är orsakerna? Jag funderar på om dessa ungdomar har haft en erfarenhet och upplevelse av ett demokratiskt samhälle och skola? En del av de resonemang som framkommer i media kring tänkbara orsaker utgår från en psykologiserande kunskapssyn där samhälleliga företeelser ges en psykologisk förklaring som går ut på att Behring och ungdomarna i London utgör en grupp avvikande individer med sociala störningar. Dessa störningar kan vara av en neuropsykologisk art eller ha uppkommit av försvårande omständigheter i uppväxten.
"Försvårande omständigheter" utgör visserligen en mer social förklaringsgrund och på så vis delvis en mer samhällelig syn, men jag hör mer sällan resonemang om hur vårt samhälle i vidare bemärkelse kanske "skapar" dessa händelser. Jag har emellertid lagt märke till några röster som exempelvis har velat markera att sådana här händelser aldrig sker i ett vakuum utan uppkommer och utformas i det samhälle där individerna växer upp och lever sina liv. Och det är i förlängningen av ett sådant resonemang som det blir intressant att fråga sig om ungdomarnas upplevelse av ett demokratiskt samhälle.
Skolan är samhällets största och viktigaste institution. För våra unga är skolan helt enkelt samhället vill jag påstå. Den viktiga frågan blir då hur lärare och elever kan ordna sina liv och sitt lärande på ett demokratiskt sätt, så att det visar på ett samhälle som vilar på gemenskap och ansvar – inte söndring och laglöshet; på lärande och skapande – inte förstörelse och ödeläggelse? Inte för att jag menar att det är skolans fel att Utöya och London händer och inte för att det nödvändigtvis skulle bota presumtiva vandalister utan för att en demokratisk skola håller fram det samhälle vi önskar och vill se.
Två principer är vägledande för mig i ett sådant demokratiskt och pedagogiskt arbete i skolan: 1) Mötet mellan unga människor och 2) delaktigheten i formandet av skollivet. Gemenskap och omsorg mellan människor växer fram när unga av olika slag och med skilda bakgrunder får mötas. Empatin stärks av att finna det gemensamma i det olika, det gemensamma i att vara ung och människa trots att man har olika ursprung, religion, sexuell identitet etcetera. Här behöver vi skapa ett skolsystem som inte segregerar utan underlättar för unga att träffa de som är olika. I klassrummet behövs bland annat mer av en pedagogik som ger eleverna möjlighet att samtala med varandra i stället för att var och en sitter med sina egna uppgifter.
Delaktigheten är grunden i en demokratisk pedagogik. Det är när jag deltar i ett samtal om de problem som berör mig och som jag vill förbättra som jag växer som människa och tar ansvar. Det är när jag blir lyssnad på och märker att just mina förslag tas tillvara, när jag ser hur förslagen konkretiseras i handlingar som omformar vårt gemensamma liv och lärande i skolan – det är då det blir meningsfullt att verka i samhället. Här behöver lärande och undervisning i skolan mer tydligt organiseras för delaktighet i stället för som nu sker när mållydnad och prestation blir det som alltmer förväntas av eleverna.
Vi kanske aldrig får helt svar på frågan hur Utöya och Londonupploppen kunde hända, men vi kan verka för att skapa en skola och ett samhälle där det inte finns någon tvekan om vilken värdegrund den står på och som med full kraft verkar för att de unga känner att skolan och samhället är något för dem att delta i.

