Orsaker till försämrade skolresultat: Kommuner med rektorer och lärare brister i det lokala ansvaret för ungdomsutbildningen

Så har Skolverket kommit med en rapport om orsaken till de försämrade resultaten i skolan. Till att börja med kan man fråga sig försämrade på vilket sätt, men jag går inte in i den diskussionen här. I stället är det själva vinklingen av resultaten i rapporten som drar till sig min uppmärksamhet den här gången. Rubriksättningen på webben och media är - Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse. Det är ju helt rätt, men är det en strategisk och ens en rättvisande beskrivning och sammanfattning av de resultat som läggs fram i rapporten?

Jag skulle hellre ha valt följande rubrik - Orsaker till försämrade skolresultat: Kommuner med rektorer och lärare brister i det lokala ansvaret för ungdomsutbildningen. Metta Fjelkner får det att låta som om det är det så kallade systemskiftet med lokal resursstyrning, sammanhållna klasser och individualisering som är orsaken till de påstådda försämrade resultaten. Men det rapporten visar på som jag förstår det är att den sammanhållna klassen liksom inidividualiseringen inte generellt är genomförda på ett professionellt sätt som överensstämmer med forskning på området. Nej, det är svårt att tro att det är systemskiftet som har orsakat det för det har aldrig varit genomfört fullt ut på lokal nivå, det är det rapporten säger!

Lärarförbundet vill ha öronmärkta resurser, så klart. Men det är inte det som gör skillnaden visar forskning. Det är snarare lärares attityd och lärares arbete i klassrummet som är det viktigaste. Och det löser man inte med mer pengar utan med nya idéer om hur den kontinuerliga kompetensutvecklingen i det vardagliga arbetet för lärare ska organiseras. Tänk om Lärarförbundet kunde komma med innovativa förslag här i stället.

Det är också frapperande att Skolverket väljer en rubriksättning som förlägger problematiken så att säga utanför skolinstitutionen. Det innebär också att det är utifrån denna tolkning man lägger upp åtgärdsstrategier och nu skulle vilja se att staten tar ett helhetsansvar för att lösa denna problematik. Det är i och för sig viktigt att rikta uppmärksamhet mot detta, men Skolverkets uppgift är väl att rikta blicken mot vad rapportens resultat får för konsekvenser för skolan när det gäller att vara en bland flera påverkansinstitutioner i samhället. Det är ju för detta skolor och lärare finns till!

Att frånsäga sig denna uppgift gör det rätt hopplöst att arbeta i skolan. Hur ska vi ändra på hela samhället för att det ska passa skolan? Det är bra mycket lättare, och det finns dessutom en rad exempel på det, att stimulera skolor med dess ledare och lärare att förändra sig.

Den skolpolitiska agendan.

Här kommer ett utdrag ur min docentföreläsning där jag debatterar den skolpolitiska dagordningen.

Den utvidgade lärarrollen!

Fick den här bilden av en kollega. Den är mitt i prick!