2015-11-01

Ny artikel om förändringsagenter

http://imp.sagepub.com/content/early/2015/10/23/1365480215610953.full.pdf

Practice among novice change agents in schools

  1. Ulf Blossing, University of Gothenburg, Box 300, S-405 30 Gothenburg, Sweden. Email: ulf.blossing@gu.se

Abstract

The aim of the article is to understand practice as negotiation of meaning among novice and internal change agents in school organisations. The research question is as follows: What themes of participation and reification/management occur among the change agents? The study was qualitative in design using the social learning theory of community of practice, as well as organisation development theory in the analysis. Primarily, the data source comprised 36 change agents’ journals during 3 years from 2009 to 2011. Four themes of participation and reification were identified in the agents’ negotiation of meaning in their new role: (1) daily work management, (2) emotional supervision, (3) role development and (4) community development. The change agents reified or managed the problems with various micro-processes to structure the work with the teachers. Over time, more macro-processes became visible. The article concludes that the core of practice is the following question: How should the change agent’s role be developed and built upon? This is the question that nurtures the negotiation in the ongoing participation and reification process of being a change agent.

2015-10-17

Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete

Möjligheter och hinder för planerad förändring


Denna avhandling beskriver hur rektorers praktiker formas i ett utvecklingsarbete och hur dessa praktiker påverkar rektorers möjligheter att verka för planerad förändring. Studien tar sin utgångspunkt i tio gymnasierektorers gemensamma arbetsmöten för att utveckla entreprenöriellt lärande (EL). Studiens syfte är att utveckla kunskap om rektorers praktiker i mötet med utvecklingsarbete och om aktionsforskning som strategi för rektorer att genomföra planerad förändring.


Med hjälp av praktikteorier visar studien att praktiker som främjade planerad förändring överskuggades av motverkande praktiker på de möten som studerades. Vad som blev meningsfullt för rektorerna att engagera sig i avgjordes inte enbart av det planerade förändringsarbetet, utan av faktiska redan existerande praktiker som konkurrerade om utvecklingsutrymmet. Vaga idéer om vad som skulle förändras, brist på resurser för verksamhetens drift, asymmetriska relationer mellan rektorerna samt krav på snabba förändringar från förvaltningen var några av de förutsättningar som motverkade praktiker som främjade planerad förändring. Avhandlingen bidrar till förståelse om varför planerade förändringar kan vara svåra att genomföra. Rektorer förväntas utveckla skolan. Det betonas i forskning vad rektorer kan göra för att lyckas. I denna avhandling visas att det inte är så enkelt, utan även andra praktiker bör förändras för att möjliggöra för rektorer att verka för planerad förändring.


Jaana Nehez disputerar fredagen den 6 november 2015, kl. 13.00
Lokal: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen, Göteborgs universitet


Fakultetsopponent: Professor Jorunn Møller, Universitetet i Oslo
Huvudhandledare: Docent Ulf Blossing, Göteborgs universitet   
Biträdande handledare: Fil dr. Anette Olin, Göteborgs universitet    
Avhandlingen finns i fulltext på http://hdl.handle.net/2077/40535
 
Välkommen!


2015-08-27

Teachers and students together in a professional learning community

Vi är glada att få presentera en ny artikel om elevers delaktighet i undervisningen. Här nedan följer en sammanfattning. Artikeln kan du ladda ner här.




Students represent the majority of the people in a school organisation, but are rarely considered as participants in literature on professional Learning communities (PLC). This article explored a PLC with the legitimate participation of students in the classroom. Data was based on interviews with 11 teachers. Community of practice theory provides 3 dimensions that were used as analytical tools: shared repertoire, mutual engagement, and joint enterprise. Shared repertoire refers to how teachers introduce and develop tools for learning; mutual engagement to how to establish relationships and atmosphere with a respect for learning; and joint enterprise to how studentsassociations and experiences are used to shape content knowledge in planning for learning. We conclude that the theory of community of practice is useful to describe and understand the formation of a PLC.




2014-12-02

Local Drivers for Improvement Capacity

Jag är glad att få presentera en ny bok: Local Drivers for Improvement Capacity. Den är utgiven på Springer förlag tillsammans med Torgei Nyen, Åsa Söderström och Anna Hagen Tönder. Ni finner den på http://www.springer.com/education+%26+language/book/978-3-319-12723-1


  • Provides concrete illustrations of how teacher teams, leadership and processes are organised in their efforts to improve their schools    
  • Provides understanding of the organisation on the basis of sensemaking processes    
  • Presents six school types with their own typology, case school and improvement advice
  • Points out the delicate balance between state governance and local school improvement processes
This book presents systematically six types of schools, with different improvement capacities. Different schools have different capacities for school improvement, depending on the school infrastructure, norms and routines for the improvement process, improvement roles, and improvement history. The organisation of the improvement capacity is understood on the basis of sensemaking processes among teachers and school leaders. The book focuses on the challenges for each type of school in their improvement work, and which situations and circumstances they need to take into account. The school types are illustrated with detailed descriptions of six schools, coming from an evaluation of a Norwegian school development program. The book fills a need in school organisations to have concrete illustrations from similar schools of how teacher teams are organised, how leadership is exercised and processes are organised in their efforts of improving the organisation and building a complex and effective capacity. Schools’ improvement capacity has become an important feature in school management and leadership as well as in research as western states have decentralised governance to the local level. The expectations on school leaders as well as on teachers are high when it comes to improve their schools to raise student outcome. Accounts of professional school cultures and professional learning communities often describe in an overall perspective the ideal school where such an improvement capacity is in work. However, accounts of the many ways of organising the capacity which perhaps are not all in all ideal or effective also contribute to the knowledge of the local school process.

2014-12-01

Morgonreflektion: Rektorsrollen behöver omdefinieras

Ser på en video från UR om Ströveltorpsskolans arbete med att förbättra sina resultat. Tänker att forskningsresultat visar att det är just lärares samarbete kring sin undervisning och som syftar till att ändra lärarbeteendet som ger resultat. Och tänker vidare på att TALIS visar att svenska lärare rapporterar att de sällan ger andra lärare respons på undervisning, och att lärare rapporterar att de sällan upplever att respons leder till professionell utveckling. TALIS visar att vi i Sverige ligger under medelvärdet här jämfört med andra länder. Hur kommer det sig?


Hur kommer det sig  när vi har lång tradition av lokal skolutveckling? Hur kommer det sig när vi nu har satsat stort på rektorsprogrammet? Hur kommer det sig med vår värdegrund att elevens behov ska vara i centrum. Funderar på alla möten med lärare och skolledare jag under den sista tiden har varit med i; på rektorsprogram, föreläsningar och konferenser, i intervjuer i samband med utvärderingar och forskning...


Tror att ett svar ligger i att vi har en statlig och kommunal verksamhet/administration som knutit rektorer till sig på ett sätt, så att de har avlägsnat sig från kärnarbetet i sina skolor. Rektors huvuduppgift borde vara att skapa professionellt lärande gemenskaper på sina skolor som har elevernas lärande i fokus, varje dag.