2016-04-06

Hur lärare kan föstå uppdraget

Sagt igår på Skolverket  på konferensen Samverkan för bästa skola, gällande icke framgångsrika skolor; att det är problematiskt att lärare på dessa skolor fortfarande idag kan förstå uppdraget som att det handlar om att det är elevernas skyldighet att anpassa sig till lärares olika sätt att undervisa.

2015-11-01

Ny artikel om förändringsagenter

http://imp.sagepub.com/content/early/2015/10/23/1365480215610953.full.pdf

Practice among novice change agents in schools

  1. Ulf Blossing, University of Gothenburg, Box 300, S-405 30 Gothenburg, Sweden. Email: ulf.blossing@gu.se

Abstract

The aim of the article is to understand practice as negotiation of meaning among novice and internal change agents in school organisations. The research question is as follows: What themes of participation and reification/management occur among the change agents? The study was qualitative in design using the social learning theory of community of practice, as well as organisation development theory in the analysis. Primarily, the data source comprised 36 change agents’ journals during 3 years from 2009 to 2011. Four themes of participation and reification were identified in the agents’ negotiation of meaning in their new role: (1) daily work management, (2) emotional supervision, (3) role development and (4) community development. The change agents reified or managed the problems with various micro-processes to structure the work with the teachers. Over time, more macro-processes became visible. The article concludes that the core of practice is the following question: How should the change agent’s role be developed and built upon? This is the question that nurtures the negotiation in the ongoing participation and reification process of being a change agent.

2015-10-17

Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete

Möjligheter och hinder för planerad förändring


Denna avhandling beskriver hur rektorers praktiker formas i ett utvecklingsarbete och hur dessa praktiker påverkar rektorers möjligheter att verka för planerad förändring. Studien tar sin utgångspunkt i tio gymnasierektorers gemensamma arbetsmöten för att utveckla entreprenöriellt lärande (EL). Studiens syfte är att utveckla kunskap om rektorers praktiker i mötet med utvecklingsarbete och om aktionsforskning som strategi för rektorer att genomföra planerad förändring.


Med hjälp av praktikteorier visar studien att praktiker som främjade planerad förändring överskuggades av motverkande praktiker på de möten som studerades. Vad som blev meningsfullt för rektorerna att engagera sig i avgjordes inte enbart av det planerade förändringsarbetet, utan av faktiska redan existerande praktiker som konkurrerade om utvecklingsutrymmet. Vaga idéer om vad som skulle förändras, brist på resurser för verksamhetens drift, asymmetriska relationer mellan rektorerna samt krav på snabba förändringar från förvaltningen var några av de förutsättningar som motverkade praktiker som främjade planerad förändring. Avhandlingen bidrar till förståelse om varför planerade förändringar kan vara svåra att genomföra. Rektorer förväntas utveckla skolan. Det betonas i forskning vad rektorer kan göra för att lyckas. I denna avhandling visas att det inte är så enkelt, utan även andra praktiker bör förändras för att möjliggöra för rektorer att verka för planerad förändring.


Jaana Nehez disputerar fredagen den 6 november 2015, kl. 13.00
Lokal: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen, Göteborgs universitet


Fakultetsopponent: Professor Jorunn Møller, Universitetet i Oslo
Huvudhandledare: Docent Ulf Blossing, Göteborgs universitet   
Biträdande handledare: Fil dr. Anette Olin, Göteborgs universitet    
Avhandlingen finns i fulltext på http://hdl.handle.net/2077/40535
 
Välkommen!


2015-08-27

Teachers and students together in a professional learning community

Vi är glada att få presentera en ny artikel om elevers delaktighet i undervisningen. Här nedan följer en sammanfattning. Artikeln kan du ladda ner här.




Students represent the majority of the people in a school organisation, but are rarely considered as participants in literature on professional Learning communities (PLC). This article explored a PLC with the legitimate participation of students in the classroom. Data was based on interviews with 11 teachers. Community of practice theory provides 3 dimensions that were used as analytical tools: shared repertoire, mutual engagement, and joint enterprise. Shared repertoire refers to how teachers introduce and develop tools for learning; mutual engagement to how to establish relationships and atmosphere with a respect for learning; and joint enterprise to how studentsassociations and experiences are used to shape content knowledge in planning for learning. We conclude that the theory of community of practice is useful to describe and understand the formation of a PLC.