2019-12-02

Praktiknära forskning - En framåtsyftande tillbakablick!


I förra veckan anordnades en seminariedag för och med Karin Rönnerman som går i pension. Karin höll själv en föreläsning där hon berättade om sin forskning över tid. Här kommer en länk till föreläsningen
https://play.gu.se/media/0_2xporzn3

2019-07-29

Almedalen 2: Vilken ledarstil behöver rektor ha för att skapa en framgångsrik skola?

På ett skolledarseminarium i Almedalen fick jag ett antal frågor som jag gärna vill återvända till. Den andra frågan gällde vilken ledarstil behöver rektor ha för att skapa en framgångsrik skola?

Ledarskapsstil härrör från ett forskningsområde där forskare försöker finna grupper av personliga och ärftliga egenskaper som skiljer ut ledare från icke-ledare. Ledareffektivitet definieras som graden av inflytande en ledare har på en individ eller grupp, eller på medarbetares nöjdhet. Ledarskapsstilar är omdiskuterat i forskarvärlden, huruvida det skulle finnas några sådana egenskaper som är medfödda eller inte. På senare tid har fem-faktormodellen presenterats där fyra av egenskaperna befanns samvariera med ledarskapseffektivitet och sålunda när det gäller att skapa en framgångsrik skola. De egenskaperna är utåtriktadhet, ansvarsfullhet, emotionell stabilitet och öppenhet. Och det kan ju låta rätt så logiskt. Det är lite svårt att fungera som ledare i en social komplex skolsituation om man inte är någorlunda utåtriktad och öppen! 
År 2012 introducerades begreppet ’personliga ledarskapsresurser’ tänkta att omfatta en bredare repertoar av icke-beteendemässiga och personliga delar som kan tänkas ligga till grund för utövande av ledarskap. Dessa resurser omfattar såväl kognitiva, sociala och psykologiska resurser.


I tabellen här ser du att de kognitiva resurserna handlar om problemlösande färdighet, domänspecifik kunskap, det vill säga om kursplaner och lärandet för den skolform man leder, samt systemtänkande. De sociala resurserna handlar om förmåga att uppfatta känslor, hantera känslor, samt att handla känslomässigt på ett lämpligt sätt. Och slutligen handlar de psykologiska resurserna om en optimistisk inställning, självförtroende, återhämtningsförmåga samt förutseende förmåga. 

En del av dessa resurser kan jag tycka är beteendemässiga och praktiska på det sättet att de går att lära sig, exempelvis problemlösande färdighet och domänspecifik kunskap. Det är klart att det är en intressant forskningsfråga att utreda huruvida det finns ett antal stilar eller personliga resurser som ligger till grund för utövande av ledarskap. Men i praktiken tänker jag att vi har de rektorer vi har och då gäller det att lära dem att skapa de resurser som behövs för skolförbättring, genom att exempelvis fördela ansvar till medarbetarna för olika uppgifter. Men det är klart att varje individ som ställer sig i en ledarposition behöver tänka och känna efter hur tillfreds hen är med att vara utåtriktad hela dagarna och hantera en strid ström av känslor.

Referens

Leithwood, K., Harris, A., & Hopkins, D. (2019). Seven strong claims about successful school leadership revisited. School Leadership & Management, 1-18. doi:10.1080/13632434.2019.1596077

2019-07-18

Almedalen 1: Vad saknas i rektorsprogrammet?

På ett skolledarseminarium i Almedalen fick jag ett antal frågor som jag gärna vill återvända till. Den första frågan gällde vad som saknas i rektorers utbildning, det vill säga i rektorsprogrammet? Ett förslag från en åhörare var att det borde ingå ett ekonomi- och budgetinslag eftersom just de ekonomiska ramarna effektivt sätter ramar kring det som rektor vill göra.

Det är naturligtvis intressant och relevant att ifrågasätta en utbildnings innehåll och föreslå förbättringar. Men här vill jag uppmärksamma att den formella och behörighetsgivande utbildningen när det gäller de pedagogiska yrkena är en mindre och introducerande del i den totala yrkesutvecklingen. Att då vid frågor om skolförbättring och här när det gäller ledarskapsförbättring, ensidigt ställa frågor om vad som saknas i utbildningen kan leda diskussionen på villovägar. När jag exempelvis föreläser om skolförbättring händer det återkommande att åhörare vill väcka frågan om hur lärarutbildningen borde se ut för att vi skulle komma tillrätta med de problem jag tar upp. Jag brukar då svara att det visserligen är en viktig fråga, men som leder bort från det forskning visar att rektorer och lärare gör i det dagliga arbetet på sin skola för att den ska bli framgångsrik.

Formell utbildning är viktigt, men än mer betydelsefullt är hur lärandet sker i den dagliga praktiken. Rektorer verkar i en lokal praktik där dess framgång beror av en närmast oöversiktlig mängd förhållanden. Därför vill jag rikta fokus mot hur rektorers lärande sker i det dagliga arbetet. Hur rektorers lärande i sin helhet ser under sitt yrkesliv är mer intressant än enbart de tre åren på 20 procent som rektorsprogrammet utgör. Den är förstås svårare att greppa och kanske är det därför vi håller så starkt kvar vid den formella utbildningens innehåll.

Men vad ska ett rektorsprogram innehålla med den här utgångspunkten? Det ena handlar om att ge rektorer kunskap och redskap för att undersöka och analysera den komplexa praktik de är verksamma i. Det innebär att rektorerna behöver skolas i ett vetenskapligt förhållningssätt. Rektorsprogrammet ligger på så kallad "avancerad nivå", vilket innebär att ambitionen när det gäller det vetenskapliga förhållningssättet är hög. Jag bedömer att vi som utbildare i programmet klarar det rätt bra.

Jag är mer bekymrad för den andra delen, som jag menar handlar om att ge grundläggande kunskap och redskap. Jag är rädd för att den avancerade nivåns perspektivtagande och kritiska betraktelsesätt överskuggar uppgiften att förmedla den relativt fasta och grundläggande kunskapen om hur man gör för att bygga och vårda en skolorganisation, hur man gör för att gå igång lärande processer i arbetslag som förbättrar undervisningen och hur man gör för att hålla fokus på uppdraget och inte lägga skulden på eleverna när skolan inte är framgångsrik.

Jag är rädd för att vi som universitetslärare tappar den kunskapen i vår iver att vara vetenskapligt kritiska och ge olika perspektiv på exempelvis skolorganisation. Och vi ser inte vad som utgör den grundläggande kunskapen, eller betydelsen av den, för att vi oftast själva inte har erfarenhet av rektorsyrket. Jag menar således att det finns en risk för att den grundläggande kunskapen och redskapen för rektorsyrket saknas i programmet, och att det är något vi som utbildare i programmet behöver se över.





2018-12-07

Att organisera för skolledares professionella lärande

I den här kommunen ingår alla skolledare i aktionsforskningsgrupper. Grupperna träffas tre gånger per termin och skolledarna är "blandade" så att såväl förskola och grundskola finns representerade, liksom olika erfarenheter av aktionsforskning. En av skolledarna fungerar som ledare för gruppen och leder arbetet och samtalen i gruppen.

Aktionsforskning används på de områden i skolans förbättringskapacitet där skolledaren "har kört fast". Då fungerar aktionsforskningen i de kollegiala grupperna som ett redskap för att utpröva nya ledarhandlingar och komma vidare.

Nya skolledare skolas in i arbetet genom att de tilldelas en aktionsforskningsmentor som stödjer dem i arbetet. Det aktionsforskningsarbete de nya skolledarna påbörjar i Rektorsprogrammet vid Göteborgs universitet får bli deras första också i aktionsforskningsgruppen. På det viset får skolledarna stöd i arbetet från tre håll; från mentorn, från gruppen och från Rektorsprogrammet.

2018-11-14

Filmer till stöd för det systematiska kvalitetsarbetet

Här finns länkar till fyra filmer med anknytning till det systematiska kvalitetsarbetet. I filmerna berättar verksamhetschefer, skolledare och forskare om hur man kan tänka och göra i arbetets olika delar. Länkarna är kopplade till mina inslag i filmerna, men det går förstås att skrolla fram och tillbaks i filmerna. Mycket nöje!


Om systematiskt kvalitetsarbete
https://youtu.be/qUz3MeDdsFs?t=396

Det professionella ansvaret
https://youtu.be/w5C3HXurCis?t=94

Lärares lärande
https://youtu.be/d3lBmF-R15k?t=350

Kultur och organisation
https://youtu.be/jp64z1Q7BM8?t=113

2018-10-04

Kollegialt lärande

Kollegialt lärande har blivit ett mantra för skolutveckling och beskrivs på en mängd olika sätt, allt från vardagligt samarbetet som sker mellan lärare till systematiskt förbättringsarbete. Det finns en påtaglig risk för att begreppet urvattnas och blir kraftlöst, och att det inte kommer att driva på en skolutveckling som ger förutsättningar för en resa mot framtidens skola. Med exempel från praktiken och kopplingar till teori vill vi både fördjupa innebörden av det kollegiala lärandet och konkretisera vad det kan innebära i praktiken. Vi har tagit ett vidare grepp om det kollegiala lärandet och utgår från en teori om socialt lärande i praktikgemenskaper. Därigenom vill vi visa på de krafter som finns i det sociala samspelet och som vi tillsammans med andra kan sätta i verket för att skapa morgondagens skola. (Ingressen till kap 1 i den kommande boken om Kollegialt lärande)