2018-08-13

Tankar om lärarbristen




Det saknas 77 000 lärare i våra skolor och förskolor enligt Skolverket. Elever  vittnar om ständiga lärarbyten och på en del skolor finns inte legitimerade lärare som ansvarar för den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Det är förstås allvarligt och det är inte bara undervisningen som drabbas. Om det inte finns utbildade lärare faller grundförutsättningen för mycket av det inre förbättringsarbetet; och för att det utvecklas en samarbets- och lärandekultur som skulle kunna "ta hand om", motivera och utveckla nya lärare på jobbet.

Vi behöver anta alla som vill bli lärare till lärarprogrammen, även om det innebär låga intagningspoäng. Vi får satsa på att lärarutbildningarna utgår från dessa ungdomars motivation och framtidstro och ställer krav på dem på ett  utvecklande sätt. Vi behöver vidare skapa alternativa och kortare utbildningsvägar, där huvudmän och skolor tar ett utökat ansvar för det fortsatta lärandet.

Sammantaget blir utmaningarna större för rektorerna när det gäller att få till en samarbets- och lärandekultur för att utveckla en kontinuerlig yrkesutveckling på sina skolor. Flera huvudmän och skolor har en sådan kultur som skolor kan lära av. Utöver det behöver staten, genom satsningar som exempelvis Samverkan för bästa skola, ge stöd till skolor att bygga en struktur som ger goda förutsättningar för såväl elever som lärare att utvecklas.

2018-08-10

Tankar om lärarassistenter




Liberalerna föreslår att 18 000 lärarassistenter ska anställas i skolan. Det ska ge lärarna möjlighet att ägna sig åt undervisning. Men vad menar Björklund med undervisning?

Undervisning innebär att planera, genomföra och följa upp lektioner. Det innebär också att samverka i planeringen med andra lärare, såväl inom ämnet som med andra ämnen, så att undervisningen framträder som en helhet för eleverna. Det främjar lärandet. Undervisning i betydelsen att genomföra den verksamhet som läroplanen föreskriver, innebär också att planera, iscensätta och följa upp det sociala arbetsumgänget med barnen och ungdomarna så de lär sig tolerans och respekt för varandra samt samarbete och självständighet. Yttermera innebär det att involvera eleverna i skolans verksamhet så de lär sig hur man engagerar sig och tar ansvar som kommande samhällsaktörer.

För att klara det här uppdraget behövs fler lärare i skolan, inte fler lärarassistenter.

2017-12-01

Lärares lärande i "Data Teams"




Tillsammans med holländska kollegor har  jag haft möjligheten att få delta i en undersökning om hur lärare kan arbeta i grupp för med 'data' för att komma fram till lämpliga förbättringsstrategier. Sammanfattningen av artikeln kan du läsa här:


Schools need support in the use of data. To provide this support, a data team intervention was developed. A prior study conducted in the Netherlands showed that several factors can enable or hinder the work of data teams. The current replication study focuses on the factors influencing data use in data teams and the perceived effects of the data work, but looking at data teams in Sweden. The results of this qualitative study show that the data team's work is influenced by the same factors as in the Netherlands: Data characteristics (e.g., relevance of the data), team characteristics (e.g., heterogeneity of the team), and school organizational characteristics (e.g., school leader support).
 Artikeln finner du här -->

2017-11-30

Min drivkraft

 
 
 
 
De här små tavlorna pryder kontoret på universitetet. Det är mina första elever som har målat dem. År 1983 står det på baksidan av tavlorna. Jag var 23 år och hade varit mellanstadielärare i drygt ett år. Nu när jag nyss blivit professor funderar jag på hur det kom sig? Vad har varit min drivkraft?
Jag var inte en topplärare, långt därifrån. Men jag tyckte det var roligt att undervisa och framför allt var det fantastiskt att se när eleverna greps av lärandet. Det fick mig att ändra min undervisning för att just få se glädjen i deras ögon över att lära sig och utvecklas.
 
Jag upplevde att det var rätt så lätt att utvecklas som lärare. Det fanns så mycket tips och idéer, liksom teorier om lärande dokumenterade att problemet mest bestod i att finna det jag sökte för tillfället. Mycket hittade jag och använde ’rakt av’, annat handlade om att jag utvecklade min förståelse av lär- och undervisningsprocessen och utvecklade egna undervisningsredskap. Samtalen med kollegor på skolan, på andra skolor, och på kurser jag gick, utgjorde en viktig del i mitt eget lärande.
 
Och det är väl det som sedan har drivit mig; att få visa för andra lärare vilken glädje det är att förbättra undervisningen och se att eleverna skiner upp! Mycket av de grundläggande förutsättningarna för lärares lärande kan skolledare  förbättra. Det hjälper om det finns strukturer för att ställa frågor, leta efter svaren, pröva nya idéer i praktiken och följa upp hur de fungerade.
 
Jag tittar på tavlorna. En del av eleverna skymtar förbi i minnet. Det var ju de som var den direkta drivkraften att jag tog tag i min egen utveckling som lärare! Jag löste långt ifrån alla problem jag stötte på, men tillräckligt många för att känna av kraften i det egna aktörskapet. Och sen är resten historia som man brukar säga.


2017-11-21

Att sprida kunskap




För några dagar sedan blev jag intervjuad för tillitsdelegationens räkning. Jag fick frågan om vad som främjar att skolors verksamhet förbättras? Till att börja med kändes uppgiften övermäktig. Vad och hur ska man berätta för någon som inte är så insatt i ämnet och där det samtidigt är viktigt att förmedla kunskapen för delegationens fortsatta arbete?

Jag började i en ände och samtalet flöt på. Och under tiden reflekterade jag att det här är en viktig uppgift för mig som forskare; att sakligt och enkelt, och rätt så kortfattat träna på att kommunicera den kunskap jag har om skolförbättring. För vilken betydelse har det om jag inte kan förmedla kunskapen till andra aktörer i samhället? Vi är ju många som bygger det framtida samhället och inte alla kan ju vara forskare, eller ens verka inom skolområdet.

Ja, detta får jag påminna mig allt som oftast, och jag behöver träna på det om och om igen. Jag tror samtalet med intervjuaren gick rätt så bra, att hon förstod och tyckte att det var intressant. Hoppas det, och hoppas det kommer att betyda något för delegationens arbete.

2017-06-19

Utmaningar i det systematiska kvalitetsarbetet




För en veckan sedan deltog jag i Skolverkets referensgrupp om att öka förståelsen för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi gjorde en övning där vi listade skolors utmaningar i detta arbete. Jag kom på följande utmaningar:


Den stora och komplexa målbilden
Antalet mål är många i läroplanen och kursplanerna. Mängden gör det komplext och dessutom kan målen vara svåra att förstå vad de betyder; hur ska man undervisa om målet och hur ska man se att eleven har uppnått målet? Att greppa denna komplexitet och hålla redan på kvaliteten för alla målen är en närmast övermäktig uppgift.


Jag menar att det behövs två system för att klara av detta. 1) Ett bassystem som i huvudsak sköts på huvudmannanivå och som samlar data och gör analyser rutinmässigt och kontinuerligt, inte nödvändigtvis varje år. 2) Ett system där varje lokal skola griper sig an de specifika problem man har med att uppnå kvalitet. Detta system behöver avgränsa ett problem, analysera dess orsaker och komma igång med förbättringar. Aktionsforskning kan vara en lämplig strategi.


Ett system bestående av flera lokala organisationer; de lokala skolorna, områdesorganisation, förvaltningsorganisation etc.
Detta förhållande gör att olika förståelser för uppdraget och hur det ska genomföras i praktiken kan utvecklas i de skilda lokala organisationerna. Det kan således finnas en uppfattning och praktik om kvalitet på förvaltningsnivå och en annan på de enskilda skolorna. Forsknings visar att de lokala organisationerna inom samma system behöver genomsyras av en gemensam praktik.


Jag menar att det förutom ett gemensamt kvalitetsinstrument behövs ett system för hur deltagare i de olika lokala organisationerna på olika nivåer ska kunna mötas och kommunicera vad kvalitet är och hur den ska förbättras. Det behöver finnas ett ömsesidigt engagemang i varandras praktik mellan de olika nivåerna.


Elevernas deltagande
Skoluppdraget är riktat mot eleverna. Verksamheten och undervisningen ska utveckla elevernas lärande. Eleverna utgör den största andelen medlemmar i skolkulturen, men är för det mesta inte deltagare i kvalitetsarbetet. Eleverna behöver delta i det lokala systemet när de specifika kvalitetsproblemen ska tas fram och förbättras. Det säkrar relevansen i arbetet. Att det förhåller sig så är logiskt, men också ett krav i läroplanen.


Tid
Det krävs tid för systematiskt kvalitetsarbete. Tid för att mötas mellan nivåerna och samtala om kvalitet, och tid på den lokala skolan för att samla data, analysera och ta fram förbättringsprogram.
Många skolor har i dag inte en organisering, det vill säga grupper och ledare, som ger möjligheter för att skapa detta tidsutrymme. Det är en av rektors viktigaste uppgifter att bygga en infrastruktur för den lokala skolan, med tydliga grupper, roller och arbetsuppgifter i vilken inte bara undervisning inryms utan också systematiskt kvalitetsarbete.


Kompetensförsörjning
Systematiskt kalitetsarbete kräver många kompetenser; datainsamlingskompetens, analyskompetens, förbättringskompetens för att nämna några. Dessutom behövs kompetens att organisera och samordna lärarnas arbete i ett kollegialt lärande. Mycket av denna kompetens saknar skolor i dag.


Det är huvudmannens och rektors uppgift att känna till vilka kompetenser som behövs och långsiktigt se till att försörja skolor med rätt kompetens. Viss kompetens behöver finnas på plats i det dagliga arbetet på skolorna, annan kan vara centralt placerad hos huvudmannen. Och den som inte finnas behöver utbildas.


Datainsamling och analys som inte är anpassad till skolpraktiken
De vetenskapliga verktygen för det systematiska kvalitetsarbetet är anpassade till forskarpraktiken. Det betyder att olika typer av datainsamling som intervju, observation och enkät är anpassade för forskare som studerar en annan praktik än de själva är en del av. Forskare kan många gånger ägna hela dagar åt att samla data och göra analyser. Dessutom har de flera resurser att använda som dataprogram, databaser och kritiskt granskande kollegor som är experter på olika delar i arbetet.


Verktygen behöver anpassas för att kunna användas tillsammans med deltagarna, genomföras parallellt med den dagliga verksamheten och fungera utan komplicerade analysprogram. Det krävs ett innovativt arbete för att uppfinna nya former för datainsamling och analys som kan integreras i arbetet och utgöra ett stöd för förbättring.

Tankar om lärarbristen

Det saknas 77 000 lärare i våra skolor och förskolor enligt Skolverket. Elever  vittnar om ständiga lärarbyten och på en del skolor finns...