2014-08-25

Förändringsagenter för skolutveckling: Roller och implementeringsprocess.

Nu finns artikeln om förändringsagenter publicerad elektroniskt!


Artikeln syftar till att beskriva implementeringsprocessen av förändringsagenter i kommuner och skolorganisationer samt att relatera det till förändringsagenternas funktioner och roller. Undersökningen bedrevs som ett aktionsforskningsprojekt mellan tre kommuner. 17 skolor deltog med totalt 36 förändringsagenter. Primära data utgjordes av förändringsagenternas loggböcker och intervjuer med skolledare. Metodiskt användes en begreppsapparat hämtad från organisationsutveckling. Resultaten visar att en tydlig organisatorisk struktur liksom stark kommunikation främjar utvecklingen av förändringsagenternas arbete. En analys av förändringsagenternas rolltagande visar på fyra typer: biträdet, handledaren, projektledaren och organisationsutvecklaren. Vilket utrymme bland dessa ideala roller som förändringsagenterna intog varierade i förhållande till graden av strategiskt arbete i kommunen, liksom hur man förstod syftet med interna förändringsagenter.

2014-06-05

Göteborgsforskare i storsatsning på utbildningsforskning

Ett ögonblick Ulf Blossing, docent vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, och en av de internationella forskare som deltar i en norsk storsatsning på utbildningsforskning där Forskningsrådet i Norge satsar 161 miljoner kronor.  

Vad är det du ska vara med och undersöka?
– Jag ska vara med och undersöka hur lärares interaktion med eleverna i klassrummet påverkar elevernas lärande samt hur det går till när lärare använder sig av forskningskunskap kring detta.

Varför har du blivit del av den norska forskningssatsningen?
– Jag har forskat på det man kallar för skolnivåns betydelse när lärare ska omsätta forskningskunskap i klassrummet. Rektors ledarskap och organiseringen av lärares arbete har visat sig ha stor betydelse för hur alla lärare på en skola långsiktigt utvecklar sina yrkesfärdigheter. Det är den kunskapen och erfarenheten av att bedriva sådan forskning som jag ska bidra med i projektet. Dessutom känner jag sedan tidigare till det norska skolsystemet då jag deltog i en utvärdering av det nationella skolutvecklingsprojektet Kunskapslyftet, från ord till handling.

Vad hoppas du på för slutsatser inom ett av delprojekten, det forskningsprojekt du deltar i – ”Classroom interaction for enhanced student learning (CIESL) – Implementing research based knowledge regarding teacher-student interaction”?
– Jag hoppas att vi ska få ytterligare kunskap om sambandet mellan skolnivån och lärares lärande och aktioner i klassrummet, och framför allt hur sådana förbättringsprocesser kan påbörjas och bli hållbara. Det kan bli viktig kunskap för skolor som behöver vända en negativ utveckling och skapa ett undersökande och utvecklande samarbete mellan lärarna.

Är det rimligt att tro att slutsatserna blir värda att använda även inom svensk skola?
– Ja, absolut! Visst finns det skillnader i kultur och skolsystem, liksom i den senaste tidens skolutveckling, men i det stora hela ingår Sverige och Norge i en skandinavisk kulturgemenskap med grundläggande värderingar om en likvärdig skola för alla.

2014-05-14

Ny bok: Resultatanalys i skolan


Jonas Österberg arbetar som utredare vid vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs stad. Han har tidigare varit undervisningsråd vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Jag träffade honom första gången när vi arbetade tillsammans i slutet på 1990-talet i Skolverkets projekt Skola i utveckling. Det var ett omfattande uppföljningsprojekt av den förra läroplanen 1994.

I mina kontakter med skolhuvudmän möter jag ofta frågan om hur man ska förbättra resultatanalysen. Rektorer önskar föreläsningar och kurser i detta. Men det är inte lätt att på någon timme förmedla huvuddragen i en resultatanalys eller ens på en kurs ge deltagarna handfasta verktyg i detta arbete.

Jonas bok är ett insiktsfullt bidrag till denna kunskap. Klart och koncist redogör han ramarna för resultatanalys och pekar också på den lärande grundvalen i arbetet.

Kapitel 5 Resultatanalys i praktiken, är riktigt bra och spännande, och ett viktigt kapitel för rektorer och medarbetarna i förvaltningen. Här ges exempel från skolhuvudmän hur de har planerat och genomför arbetet i praktiken. Dessutom sammanfattar Jonas exemplen utifrån modellen strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet som han redogjort för inledningsvis.

Jonas bok blir ett utmärkt inslag i rektorsprogram och kurser om systematiskt kvalitetsarbete, liksom i läsecirklar bland rektorer, skolchefer och utecklingsledare i kommuner och andra huvudmän.

2014-05-08

Skolförbättringskrafter i Kristinehamn

I flera blogginlägg har jag argumenterat för den lokala skolförbättringskompetensen. I exempelvis Skolpolitiker: Fånga förändringen och förädla den! beskriver jag min upplevelse av de många förbättringsarbeten som pågår i skolor, men vars erfarenheter inte verkar nå rikspolitiken. I Kristinehamn fick jag möjligheten att återigen möta dessa lokala krafter: Utbildningschef Margareta Karlsson med sina medarbetare Åke Lierud och Cecilia Hagström.

Skolutvecklingsarbetet i Kristinehamn innehåller föstås många delar, men det jag uppfattade som intressant ur mitt forskarperspektiv var Margaretas och Cecilias berättelse om hur de  organiserar handledning av lärare för att främja förbättring av undervisningspraktiken och Åkes arbete med Skapande verkstad. Att stödja lärarens roll och särskilt den undervisande i klassrummet har forskning visat är kraftfullt, och de estetiska lärprocesserna betonas exempelvis av den kultur-historiska skolan. Människans skapande och kulturella verksamhet förstås här som det medium i vilket bildning och kunskap blir till. Men egentligen mer än så: den skapande verksamheten är ett uttryck för människans ofrånkomliga gemenskap med varandra och världen och hur vi är skapade av den, men också är en del av skapandet.

Jag sitter där på mötet och hör på dessa utecklares berättelser, precis som jag har gjort i många andra kommuner. Ganska snabbt förstår jag att Margaretha, Cecilia och Åke har byggt upp en kunskap om lärares lärande och det jag kallar förändringsagentskap eller utvecklingsledarskap för att förbättra elevernas lärande. Margareta och Cecilia berättade om strategierna för de samtal de har med lärarna; vikten av att utgå från en syn på lärande som är optimistisk, nyfiken och respektfull och att samtidigt reflektera över undervisning i förhållande till kunskapssyn och syn på lärande, betydelsen av dialogen för att utveckla både individer och hela skolor. De berättade hur de utgick från läroplan och kursplaner, mötte lärare i klassrummet och lyssnade på deras planering, observerade lektioner och följde upp med samtal. Som forskare och skolutvecklare vet jag att hur jag som handledare organiserar och leder samtalet har stor bettydelse för hur det främjar lärarens lärande. Det är viktigt att ha en klar strategi med samtalet liksom att veta vilka typer av frågor man ställer i vilka situationer. Allt detta demonstrerade Margareta och Cecilia! Och jag tänkte: Ja! Den här kunskapen är alldeles nödvändig för en kommun att ha, och det behöver kommunen ta ansvar för att bygga upp på egen hand, precis som man har gjort i Kristinehamn.

Åke skickade mig länkar där jag kunder läsa mer om arbetet med Skapande verksamhet. Till Åke och Skapande verkstad kan lärarna vända sig för att planera ett undervisningsavsnitt där det estetiska inslaget ligger som grund. Men mer än så kan jag läsa att målen är att:

• Definiera / specifikt för varje enskilt arbete identifiera och definiera ett utvecklingsbehov, ett övergripande motiv.
• Kollegialt lärande / under arbetets gång nyttja ett kollegialt lärande genom att tillsammans:
- läsa och diskutera, reflektera och generalisera
- planera, formulera mål och genomföra
- fortlöpande bedöma och återkoppla, dokumentera och utvärdera
• Implementera / följa upp, anpassa och integrera nya erfarenheter och kunskaper och i förlängningen utveckla ett gemensamt yrkesspråk.





I ett samhälle där det estetiska uttrycket många gånger är marginaliserat kan det vara svårt för lärare att i det vardagliga undervisningsarbetet förstå och omsätta hur den skapande processen kan ligga som grund i lärandet. Också här ser jag att kommunen genom Åke har byggt en rik kunskap som kommer lärarna och elverna till godo:"Känslan av att skapa, få erfarenhet av att klara av och bemästra: Väcker den lust, glädje, och meningsfullhet som ger kraft och mod att erövra och lära det man inte kan eller tror sig kunna”. Mer om detta kan man läsa i Åkes uppsats "Europaresan - från mynning till källan.

En utmaning för kommunen blir att sprida dessa kunskaper till fler. Några få skolutvecklare kan bara träffa en handfull lärare per termin, men fler behöver nås och få del av kunskapen för att det kraftfullt ska nå eleverna. Just den frågan har kommunen nu gripit sig an. Jag ser med spänning fram mot att följa utvecklingen.




2014-04-29

Processledare för skolutveckling

Ny rapport om processledare (förändringsagenter).

I denna rapport, som tagits fram i samarbete mellan Helsingborgs stad och Göteborgs universitet, presenteras en uppföljning av kommunens satsning på att införa processledare på alla skolor och förskolor i ett av Helsingborgs verksamhetsområden. En kartläggning har genomförts av initieringen och nuläget i satsningen och mer specifikt har svar sökts på frågorna:• Hur är processledarnas arbete organiserat? • Hur styrs arbetet?• Vilka uppgifter arbetar processledare med? I en enkätundersökning till alla skolor och förskolor i området framkommer att betydelsen av processledarnas arbete i denna fas inte i någon stor utsträckning påverkat lärarnas arbete i klassrummen men däremot uppmärksammas en skillnad i lärarnas mötespraktik. I gruppintervjuer med alla rektorer och förskolechefer redogörs för vad processledarna arbetat med. Främst har arbetet rört mikroprocesser, såsom handledning vid pedagogiska diskussioner, men det finns ett önskemål om att processledarna i större utsträckning ska arbeta med makroprocesser, såsom ledning av strategiskt skolutvecklingsarbete. Intressant är att rektorer och förskolechefer har olika åsikter om nyttan av att ha processledare i sina organisationer. En del ser dem som ett hot mot det egna ledarskapet och en del som viktiga för att åstadkomma förbättring i sina verksamheter.