Almedalen 2: Vilken ledarstil behöver rektor ha för att skapa en framgångsrik skola?

På ett skolledarseminarium i Almedalen fick jag ett antal frågor som jag gärna vill återvända till. Den andra frågan gällde vilken ledarstil behöver rektor ha för att skapa en framgångsrik skola?

Ledarskapsstil härrör från ett forskningsområde där forskare försöker finna grupper av personliga och ärftliga egenskaper som skiljer ut ledare från icke-ledare. Ledareffektivitet definieras som graden av inflytande en ledare har på en individ eller grupp, eller på medarbetares nöjdhet. Ledarskapsstilar är omdiskuterat i forskarvärlden, huruvida det skulle finnas några sådana egenskaper som är medfödda eller inte. På senare tid har fem-faktormodellen presenterats där fyra av egenskaperna befanns samvariera med ledarskapseffektivitet och sålunda när det gäller att skapa en framgångsrik skola. De egenskaperna är utåtriktadhet, ansvarsfullhet, emotionell stabilitet och öppenhet. Och det kan ju låta rätt så logiskt. Det är lite svårt att fungera som ledare i en social komplex skolsituation om man inte är någorlunda utåtriktad och öppen! 
År 2012 introducerades begreppet ’personliga ledarskapsresurser’ tänkta att omfatta en bredare repertoar av icke-beteendemässiga och personliga delar som kan tänkas ligga till grund för utövande av ledarskap. Dessa resurser omfattar såväl kognitiva, sociala och psykologiska resurser.

I tabellen här ser du att de kognitiva resurserna handlar om problemlösande färdighet, domänspecifik kunskap, det vill säga om kursplaner och lärandet för den skolform man leder, samt systemtänkande. De sociala resurserna handlar om förmåga att uppfatta känslor, hantera känslor, samt att handla känslomässigt på ett lämpligt sätt. Och slutligen handlar de psykologiska resurserna om en optimistisk inställning, självförtroende, återhämtningsförmåga samt förutseende förmåga. 

En del av dessa resurser kan jag tycka är beteendemässiga och praktiska på det sättet att de går att lära sig, exempelvis problemlösande färdighet och domänspecifik kunskap. Det är klart att det är en intressant forskningsfråga att utreda huruvida det finns ett antal stilar eller personliga resurser som ligger till grund för utövande av ledarskap. Men i praktiken tänker jag att vi har de rektorer vi har och då gäller det att lära dem att skapa de resurser som behövs för skolförbättring, genom att exempelvis fördela ansvar till medarbetarna för olika uppgifter. Men det är klart att varje individ som ställer sig i en ledarposition behöver tänka och känna efter hur tillfreds hen är med att vara utåtriktad hela dagarna och hantera en strid ström av känslor.

Referens

Leithwood, K., Harris, A., & Hopkins, D. (2019). Seven strong claims about successful school leadership revisited. School Leadership & Management, 1-18. doi:10.1080/13632434.2019.1596077