”...lärarna ska inte bara lyssna på oss när dom känner för det utan ta med våra kommentarer
och åsikter i alla diskussioner om... jaa allt i skolan. Det är ju bara vi som kan säga vad det är
som är bra/dåligt med till exempel schema, lärare, mobbing. Det är vi som upplever det.”
och åsikter i alla diskussioner om... jaa allt i skolan. Det är ju bara vi som kan säga vad det är
som är bra/dåligt med till exempel schema, lärare, mobbing. Det är vi som upplever det.”
Rädda barnen har publicerat en viktig rapport om elevinflytande.
Se också Sveriges Radio där du kan lyssna på en intervju med Sofia Zackrisson från Rädda barnens ungdomsförbund.
Se också Sveriges Radio där du kan lyssna på en intervju med Sofia Zackrisson från Rädda barnens ungdomsförbund.
I rapportens sammanfattning läser jag:
Denna rapport visar att elever vill ha inflytande över allt som berör dem i skolan, men att vuxna ofta står i vägen. I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka beroende av lärarens inställning. Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande på skolan. Ju längre från klassrummet och skolan besluten fattas, desto mindre blir inflytandet – över de beslut som fattas av kommunpolitiker, Skolverket eller regeringen. Även skollagen, som är beslutad av riksdagen, innehåller begränsningar av elevernas inflytande.
Rädda Barnen anser att grunden för allt verkligt elevinflytande är att de vuxna i skolan lyssnar till barn och unga och bemöter dem med respekt. Detta måste börja i klassrummet, i dialogen mellan lärare och elever. Samtidigt menar Rädda Barnen att elevernas formella rätt till inflytande i skollag och styrdokument är för svag. Följden av detta är att barns och ungas möjligheter att påverka i skolan i alltför hög grad är beroende av vilken inställning de vuxna har.
Kan bara instämma i detta utifrån egen forskning. Tack för denna kartläggning!
Skolan en orättvisemaskin
SvaraRaderaDet är sorgligt att det beror på vilken skola du går på som avgör vilken hjälp du får för att utveckla din dyslexi. Oavsett diagnos eller ej så borde ju varje elev få den hjälp de behöver.
Stainne skalan den borde användas på alla elever, vilket Föräldraföreningen för dyslektiska barn rekommenderar i DN artikeln 14 jan, 2009, om mamman som inte får stöd för sin 12 åriga dotter.
På skalan som defenierar läsflyt, läsförståelse, ordigenkänning m.m. får man en bra bild om vad eleven befinner sig. En dyslektiker kan ha 15 på läsflyt och 100 på läsförståelse. Här behöver då läsflytet tränas upp.
Vad jag förstå är forskarna ganska ense om att alla parametrar på staiine skalan går att träna upp över 50.
Om jag uppfattat Martin Ingvar rätt, säger han att det går upp till 70 procent av den fulla kapaciteten för en dyslektiker. Börja tidigt och träna på rätt saker.
Problemet ligger att lärare har oftast för låga kunskaper att tolka utredningar och sätta in rätt interventioner för läs och skrivsvårigheter. Här säger prof. Mats Myrberg att sveriges lärare behöver mer specialpedagogisk utbildning.
Jag ser fram emot tydligare riktlinjer i skolfördningen som defenierar kvaliten d.v.s vad läraren behöver kunna för att ge effektivt stöd. Idag har vi framgångsrika evidensbaserade metoder för att utveckla läs och skrvförmågan. Skolan behöver arbetade mer evidensbaserat.
I vården är det en självklarhet att arbeta evidensbaserat varför skall detta vara ett probelm i skolans värld?
I Holland får alla med en dyslexi diagnos hjälp inom sjukvården.
Man kan tycka att elever som inte uppfyller kriterier för diagnos men av andra skäl har skriv och lässvårigheter borde självklart få hjälp med sina svårigheter.
Vi behöver speciallärare i skolan som har kunskaper om metoder som har evidens som kan ge individanpassade åtgärder vad eleven skall göra hemma och i skolan.
15 jan, 2009, fortsätter Dagens Nyheter att diskutera Friskolan Raketen. Rektorn säger att skolan har speciallärare en dag i veckan, i samma artikelserie uttalar sig specialläraren att hon endast arbetar två timmar i veckan på Raketen. Rektor säger att eleven får det stöd den behöver medan Ingela Lweald som gjort elevens dyslexiutredning säger att eleven behöver mer hjälp för att inte halka efter längre upp i årskurserna.
Friskolan Raketen har en vinst på fem mijloner kr, de har dessutom betalt skatt på dessa pengar. och erbjuder för sina 230 elever oerhört begränsad speciallärar tid.Skolan har inte personella reurser att erbjuda särskilt stöd i svenska på annan tid än på lunchrasten.
I en jämförelse med andra friskolor i motsvarande storlek, fanns det ingen som hade vinst i sina bolag på mer än 700 000 kr. Källa Affärsdata.
Inger Stark skolledamot Stockholm stad för vänstern, säger att om vi kommer till makten kommer vi att granska hur friskolorna använder skolpengen.
Artiklar finns på dn.se sökord: friskolan raketen
Tack för att du hittade hit och engagerar dig i debatten!
SvaraRadera