Möjligen har Björklund vunnit, men inte eleverna.

Vi har vunnit, säger Jan Björklund och är nöjd när han intervjuas av Skolvärlden. Hur kan man vara det tänker jag  när fler än någonsin går ut nian utan att vara behöriga till gymnasiet. I våras gick 12 000 elever ut nian utan att vara behöriga till gymnasiet. Det motsvarar 12,4 procent av eleverna och är den största andelen sedan 1998. Fler uppgifter finns på Skolverkets hemsida.

Björklund fortsätter den statliga reformverksamheten med förändrade ramvillkor för kommuner och skolor. En del av detta tycker jag har varit bra, exempelvis elevens starkare ställning i skollagen. Andra åtgärder behöver visserligen inte vara dåliga i sig, men leder ensidigt använt inte till en förändrad lärmiljö för eleverna. Snarare förstärker de skolan som institution med byråkratiska och likriktade rutiner som gör det svårt för den enskilde eleven att forma det lärandeprojekt som han eller hon behöver för sin framtid.

Skolor är kunskapsorganisationer som tar emot barn och ungdomar av det moderna digitala samhället, men som också är lokalt förankrade med sin familj och sina kamrater. En likvärdig skola skapas av en hög organiseringskompetens hos rektorer och lärare på den lokala skolan. Det betyder att de förmår anpassa och omsätta det moderna kunskapandet till de lokala villkor som råder för deras barn och ungdomar.

Få av dagens skolreformer aktiverar en sådan kompetens hos rektorer och lärare, i stället riskerar reformerna att ytterligare stärka en  stelbent skolinstitutionen med en förlegad kunskapskanon; där alla barn och ungdomar behandlas på samma sätt och och där det finns lite rum för att ställa egna frågor i lärandet.