En ny bok till! Läraren i blickpunkten!

Läraren i blickpunkten – olika perspektiv på lärares liv och arbete
Carola Aili, Ulf Blossing & Ulrika Tornberg (red)


Baksidestext:
Lärares arbete är komplext och kan beskrivas på olika sätt beroende på vilken utgångspunkt man väljer. I takt med att det ställs allt högre krav på lärare att utgå från en vetenskaplig bas i arbetet, behövs också fler redskap och begrepp för att förstå och förklara läraryrket. Hur ser arbetsprocesserna ut? Vad formar yrket? Vilka insatser kan göras för att förbättra verksamheten? Den här antologin presenterar femton sätt att se på lärares liv och arbete med hjälp av olika teoretiska perspektiv.
Boken vänder sig till lärare och blivande lärare samt till alla som är intresserade av kunskapsutvecklingen kring lärares arbete.

Läraren i blickpunkten kommer finnas för beställning på http://www.blogger.com/www.lararforbundet.se/forlaget från den 15 augusti.

I antologin medverkar:
Elisabeth Ahlstrand, lektor i pedagogik
Carola Aili, lektor i pedagogik
Ingrid Andersson, docent i pedagogiskt arbete
Ulf Blossing, lektor i pedagogik
Göran Brante, adjunkt och doktorand i pedagogik
Anna-Lena Eriksson Gustavsson, lektor i pedagogik (specialpedagogik)
Anneli Frelin, doktorand i didaktik
Katrin Hjort, docent i pedagogik
Glenn Hultman, professor i pedagogiskt arbete
John Krejsler, docent i pedagogisk antropologi
Feiwel Kupferberg, professor i pedagogik
Per Lindqvist, lektor i pedagogik
Lars-Erik Nilsson, lektor i pedagogik
Ulla Karin Nordänger, lektor i pedagogik
Karolina Parding, forskarassistent
Karin Permer, lektor i pedagogik
Lars-Göran Permer, lektor i pedagogik
Sofia Persson, adjunkt i sociologi
Ulla-Britt Persson, lektor i pedagogik
Johanna Ringarp, doktorand i historia
Staffan Selander, professor i didaktik
Ulrika Tornberg, docent i pedagogik
Charlotte Tullgren, lektor i pedagogik
Ann-Sofi Wedin, fil dr i pedagogiskt arbete
Eva Wennås Brante, adjunkt i pedagogik

Innehåll:
I. SKOLAN
Blir skolor bättre på att klara av sitt uppdrag?
– ett socialpsykologiskt och organisatoriskt perspektiv på lärares lärande och skolors utveckling
Ulf Blossing

Klassrummets tillfälliga sanningar
– att undersöka lärares arbete med foucaultianska analysverktyg
Karin Permer, Lars-Göran Permer & Charlotte Tullgren

Lärares arbete och lärande
– ett kontextuellt perspektiv
Glenn Hultman & Ann-Sofi Wedin

Socialt samspel och lärande
– tolkning och meningsskapande i ett designteoretiskt perspektiv
Staffan Selander

Att studera lärararbetets ”insida”
– grundad teori som vetenskapligt redskap
Per Lindqvist & Ulla Karin Nordänger

Måste jag säga ja?
– ett positionsteoretiskt perspektiv på arbete i skolan
Lars-Erik Nilsson & Eva Wennås Brante

Kan jag få jobba klart nå’n gång?
– tidsgeografiska perspektiv på lärararbetet
Carola Aili

Läraryrkets kreativa uppdrag
– pedagogiskt iscensättande av kreativt lärande
Feiwel Kupferberg

II. INDIVIDEN
Personliga drivkrafter i lärarskapet
– ett livshistorieperspektiv
Ulrika Tornberg

Professionell närhet och distans
– en dimension av lärares arbete ur ett genusperspektiv
Anneli Frelin

Erfarna lärares engagemang
– livsberättelser som retrospektiv reflektion
Elisabeth Ahlstrand, Ingrid Andersson, Anna-Lena
Eriksson Gustavsson & Ulla-Britt Persson

III. SAMHÄLLET
Kommunaliseringen av lärartjänsterna
– förändrad styrning ur ett professionsteoretiskt perspektiv
Karolina Parding & Johanna Ringarp

Den danska gymnasiereformen – mening i galenskapen?
– ett diskursanalytiskt perspektiv på lärares arbete
Katrin Hjort

Från professionell lärare till kompetensnomad?
– ett epistemologiskt perspektiv på förändringar i lärares och skolans arbete
John Krejsler

Bortom förklara eller förstå
– att analysera läraryrket genom en kritisk realistisk ansats
Göran Brante & Sofia Persson

Ny bok!

Kompetens för samspelande skolor
Om skolorganisationer och skolförbättring

Ulf Blossing

Förändringar, till och med ett kraftigt flöde av förändringar, är en konstant i arbetet som lärare och skolledare. Den här boken visar hur kunskap om skolorganisationer och skolförbättring kan omsättas i viktig kompetens för att skolor ska bli mer samspelande. Det är just det professionella samspelet mellan lärare, skolledare och elever som ska till för att kvaliteten i verksamheten ska säkras.I Kompetens för samspelande skolor ger författaren perspektiv på hur skolor, lärare och ledare aktivt kan gripa sig an förändringsflödet och hur ett ledarskap för förbättring kan organiseras. Områden som behandlas är bl.a. tid, kultur, ledarskap, system och organisation. I boken presenteras verktyg för att bedöma skolors förutsättningar för att driva förbättringsarbete. Dessutom ges bilder av samspel från skolor som ingått i olika forskningsprojekt.Boken vänder sig till förändringsagenter och processledare som lärare, rektorer, arbetslagsledare och utvecklingspedagoger.

Boken kommer vecka 30-31 men går att beställa redan nu från Studentlitteratur.

Minskad undervisningstid inte en väg att locka fler till läraryrket

Varannan man hoppar av lärarutbildningen och Lärarnas Riksförbund föreslår därför bland annat en begränsing av undersvisningstiden. Det ska göra läraryrket mer attraktivt. Men är det inte märkligt med ett yrkesförbund som föreslår att det som är huvuduppgiften i yrket –undervisning – ska minska? tänker jag. Och om Lärarnas Riksförbund representerar sina medlemmars uppfattningar så blir det än mer märkligt. Lärare vill ägna sig mindre och mindre åt undervisning!

Och därutöver: Kan undervisningstiden bli lägre? När jag ibland brukar fråga rektorer på högstadiet hur många undervisningstimmar deras lärare i snitt har svarar de cirka 16 timmar. Det är ju knappt en förmiddag med arbete i veckan! Resten av tiden återstår till för- och efterarbete samt andra uppgifter. En revisionsrapport från Stockholm år 2005 visar på att undervisningstiden troligen inte utgör en för stor andel av den totala arbetstiden.

Syftet med denna granskning har varit att bedöma dels om eleverna får det lagstadgade antalet undervisningstimmar i skolår 1-9, dels hur kollektivavtalet tillämpas vad gäller lärarnas reglerade arbetstid. Granskningen har enbart genomförts vid fyra grundskolor inom två stadsdelsnämnder.

Granskningen visar att skolorna schemalägger tillräckligt antal timmar för att uppfylla lagens krav på garanterad undervisningstid för eleverna i grundskolan. Skolorna har dock inte något system för att följa upp att den planerade undervisningstiden i praktiken genomförs fullt ut.

Av granskningen framgår också att lärarnas genomsnittliga undervisningstid uppgår till 40-50 procent av den reglerade arbetstiden vid de granskade skolorna. Vidare konstateras att många lärare förfogar över en förhållandevis stor andel av den reglerade arbetstiden till för- och efterarbete. För samma ändamål har lärarna även s k förtroendearbetstid. Granskningen visar även att rektorerna sällan fattar beslut om hela den reglerade arbetstiden. (s 1)

Jag tänker att det inte är framkomligt att överhuvudtaget tala om undervisningstid och "annan tid" längre. Och det sänder absolut fel signaler till våra ungdomar som ska göra sitt yrkesval. Vem vill välja ett yrke där kåren kämpar för att göra kärnverksamheten till en så liten del av yrket som möjligt?

Kan man inte avskaffa talet om undervisningstid till förmån för ett tal om vilka uppgifter man som lärare ska ha rätt att få gripa sig an under en yrkestid? Jag menar att man på det sättet skulle kunna göra synligt alla de olika spännande och utvecklande uppgifter som läraryrket innehåller och som man faktiskt har rätt att få pröva på. Det tror jag skulle locka fler till yrket.