2008-06-22

Ny bok!




Kompetens för samspelande skolor
Om skolorganisationer och skolförbättring

Ulf Blossing

Förändringar, till och med ett kraftigt flöde av förändringar, är en konstant i arbetet som lärare och skolledare. Den här boken visar hur kunskap om skolorganisationer och skolförbättring kan omsättas i viktig kompetens för att skolor ska bli mer samspelande. Det är just det professionella samspelet mellan lärare, skolledare och elever som ska till för att kvaliteten i verksamheten ska säkras.I Kompetens för samspelande skolor ger författaren perspektiv på hur skolor, lärare och ledare aktivt kan gripa sig an förändringsflödet och hur ett ledarskap för förbättring kan organiseras. Områden som behandlas är bl.a. tid, kultur, ledarskap, system och organisation. I boken presenteras verktyg för att bedöma skolors förutsättningar för att driva förbättringsarbete. Dessutom ges bilder av samspel från skolor som ingått i olika forskningsprojekt.Boken vänder sig till förändringsagenter och processledare som lärare, rektorer, arbetslagsledare och utvecklingspedagoger.

Boken kommer vecka 30-31 men går att beställa redan nu från Studentlitteratur.

1 kommentar:

  1. Hallå där
    Har smygit på bloggen här och tagit del av dina tankar. Mycket håller jag med om men inte allt.
    Jag tänker på ett av dina tidigare inlägg om elittänkadne och att vi inte ska använda ossa v det. Ja, om världen vore perfekt så höll ja med dig men jag ser att vissa behöver lite mer för att utvecklas och kanske överhuvudtaget må bra. Jag kan ge flera exempel (Arbetar som specialpedagog i matematik med barn med särskilda behov, både med svårigheter och understimulerade barn.) men tar det som ligger mig närmast; min son. Han har haft det lätt och lärt sig tidigt som barn att läsa och räkna. I årskurs 4 och 5 gjorde han "typ inget" i skolan utan lärde sig hemma på kvällar på eget initiativ. År sex bytt vi skola på honom och han har tentat av år 9 i de flesta ämnen detta år. Så till hösten börjar han år 7 och påbörjar då med lärarnas goda minne med några gymnasiekurser. Endel lärare klarar av detta, andra inte. Har han tur får han stimulans i skolan har han otur så... inget av värde utan en massa ont i magen och jag-har-nog-feber-snack. Varför skulle inte han kunna få stimulans som alla andra barn? Måste han alltid vara utanför? Precis som att barn med svårigheter får hjälp och stimulans att nå målen skulle väl han lika gärna kunna få det med en annan skolform så kallad elitskola?
    Värderingsmässigt förstår jag att man inte bör satsa på elitmedborgare men det kan ju handla helt enkelt om en schysst skolgång och inte elitsatsning.

    / Johnna

    http://mattestudio.blogspot.com/

    SvaraRadera