2010-04-06

Vem står på elevernas och de ungas sida?

De nio S-politikernas artikel till stöd för lärarnas arbetstid väckte en del debatt. Jag skrev om vikten av att hitta en ny arbetstidsmodell som en gång för alla förpassar ens möjligheten att tänka i usk-termer till historien och i stället banar väg för en med flexibel arbetsorganisation och tjänstefördelning av lärarna.

Jag finner det anmärkningsvärt att S-politiker håller fram eleverna genom att ställa sig på lärarnas (fackens) sida. Om vi lyssnar på lärarna (facken) så blir det bättre för eleverna, tycks de mena. För ett socialistiskt parti vore det väl mer självklart att ställa sig på de svagas sida, det vill säga eleverna, särskilt när de befinner sig i en av samhällets mest traditions- och maktbetyngda institutioner. Därför välkomnar jag arikeln i GP där Mona Sahlin, Maria Wetterstrand, Peter Eriksson och Lars Ohly gör klart att de vill sätta stopp för sorteringsskolan. Här tas ett tydligt parti för den svaga parten i systemet, eleven, ungdomarna.

Men det räcker inte att på detta sätt ta ställning för eleverna när det gäller systemets "yttre" struktur vad gäller möjliga utbildningsvägar. Vi behöver också ta ställning för eleverna när det gäller systemets inre struktur, hur de ungas arbetsliv gestaltas i skolor. Att här utgå från att det lärarna vill är det som gynnar eleverna är mycket betänkligt. Eleverna har rätt att bli hörda på sina egna villkor, inte genom de som har makten i det dagliga skollivet. Det är särskilt viktigt eftersom eleverna inte har någon rösträtt att någon tar parti för dem och granskar sakernas tillstånd utifrån deras villkor.

7 kommentarer:

  1. Är det betänkligt att "utgå ifrån att det lärarna vill är det som gynnar eleverna"? Då är det bra mycket mer betänkligt att utgå ifrån motsatsen. Dagens elever sitter inte precis tysta i bänkarna. De gör sig hörda och det är vi lärare som hör dem. Och tänk, det är mycket roligare att vara lärare när de är nöjda och kommer med beröm än när man blir kallad jävla fitta och får höra att lektionerna är sååå sega och man lär sig ingenting.
    SKL har redan förändrat lärarjobbet i grunden. Både genom att införa arbetsplatsförlagd tid, krympa loven kraftigt samtidigt som lärarna har fått en tung administrativ börda. Hur har det gått med resultaten? Har undervisningskvaliteten stigit eller sjunkit? Får man verkligen mer inlärning för pengarna idag? Vad tror du mer av samma medicin får för effekt?

    SvaraRadera
  2. Vad innebär det som kallas "sorteringsskolan"?

    SvaraRadera
  3. Mib: Sorteringsskola är raka motsatsen till visionen om en skola för alla med tanken att skolan ska kunna kompensera för samhälleliga orättvisor och ge alla lika möjligheter att skapa sig ett bra och meningsfullt liv. Sorteringsskolan befäster i stället de samhälliga skillnaderna genom att begränsa möjliga val i systemet över tid, så att individen förhindras att göra en klassresa.

    SvaraRadera
  4. Tag bort arbetsplatsförlagda tiden och inför usk. Skolan skulle resa sig ur askan inom något år.

    SvaraRadera
  5. Jag tycker det är sorgligt att lärareyrket ska drabbas av en pedagogisk forskningsvärld som är så negativa till vår yrkeskår.

    Forskarna på Chalmers rackar inte ner på civilingenjörer och inte heller råkar ekonomer läkare mfl ut för detta.

    SvaraRadera
  6. Ja, jag får väl tala för mig själv... En del som forskare handlar ju om att vara kritiskt granskande. Och den är viktig... jag ser inte att det är detsamma som att vara negativ. För mig finns det också en del som handlar om att fungera som skolutvecklare och då går man ju in i en stödjande och uppmuntrande roll.

    SvaraRadera
  7. Jag tycker att det skulle finnas skolforskare som hjälpte till att visa hur mycket arbetsgivarna skulle vinna på att samarbeta med sin lärarkår. Jag tror att en kritisk granskning av hur förmyndaraktigt politiker och skolchefer agerat mot sina anställda skulle belysa många viktiga aspekter av hur vi får en bättre skola.

    Nästan alla lärare har blivit det utifrån ett stort engagemang för eleverna och det borde öppna för enorma skolutvecklingsmöjligheter.

    SvaraRadera

Kollegialt lärande

Kollegialt lärande har blivit ett mantra för skolutveckling och beskrivs på en mängd olika sätt, allt från vardagligt samarbetet som sker...