2010-03-26

Usk-skolan

Lärarnas arbetstid står i fokus i årets avtalsrörelse. Skolcheferna vill ha makten över tiden med möjlighet att skapa en mer flexibel organisation. Lärarfacken hävdar att dessa möjligheter redan finns. Argumenten handlar om vad det står i gällande avtal och vilket friutrymme det ger. Jag ska inte ge mig in i den debatten för jag är inte påläst på avtalen. Jag går dock i stora drag på skolchefernas krav och menar att skolorganisationen skulle må bra av att arbetsuppgifter hanterades mer likvärdigt. Och den slutsatsen drar jag utifrån mina studier av skolors arbetskulturer, det vill säga hur det levda livet kring arbetstiden faktiskt ser ut på skolor.

Utifrån ett skolkulturperspektiv kan jag se hur usken lever kvar på många skolor som en benämningen på den tid som lärare ska undervisa. Det är kring denna tid som all övrig tid organiseras. Usken ska i omfattning vara rättvis, det vill säga alla på skolan ska ha ungefär lika mycket usk. Det handlar om arbetsbelastning, men också om status. Ju högre upp i skolsystemet desto lägre usk. Usken är ett uttryck för det som är arbetet. Andra uppgifter som utvärderings-, dokumentations- och exempelvis ledaruppgifter ska arvoderas vid sidan av eller innebära nedsättning i usken. Så här framträder livet kring arbetstiden i många skolor, kanske inte i avtalstexten, men i det levda arbetslivet på skolan.

Usk-kulturen är en kultur för undervisning och inte för lärande, för traditionell förmedling till eleverna och inte för elevers och lärares "dubbel-loopar" i sin kunskapsutveckling. I en skolorganisation för lärande är mängden av uppgifter som behöver utföras mångfasetterad till skillnad från usk-skolan där den är enkelriktad och snarast inskränkt. Där är det undervisning, läs förmedling, som gäller och inget annat. I skolor där lärare, rektorer och elever genomför en lärande verksamhet utförs många uppgifter:

  • Kartläggningar av verksamheten för att bedöma läget.
  • Dokumentation för att säkra det organisatoriska minnet.
  • Omvärldsbevakning för att kunna tackla viktiga samhällsfrågor.
  • Utvecklingsverksamhet för att pröva ut nya och bättre sätt att organisera lärande.
  • Ledning av arbetsgrupper för att ge arbetet riktning och relevans.

Ja, listan skulle kunna göras lång och jag ska inte skriva ett helt nytt program för skolor här på bloggen. Den lärande skolkulturen kommer i grunden att utamana usk-skolorna och synen på undervisningens plats i läraryrket. I den lärande skolan kommer inte alla lärare på "högstadiet" att slåss för att undervisa högst 16 timmar i veckan. En yngre lärare kan undervisa 10 timmar och därutöver ha 20 timmar till planering och uppföljning för att han eller hon är ny och ovan i sitt yrke, medan den mer erfarne läraren kan undervisa 20 timmar och ha 10 timmar till planering, för att han eller hon kan göra det på rutin.

Men mer väsentligt är att lärare kommer att undervisa olika antal timmar därför att de kommer att ha andra uppgifter vid sidan av undervisningen som tillsammans kommer att gestalta en annan lärarroll, en lärande i stället för en undervisande lärarrroll.

4 kommentarer:

  1. Fredrik Andersson29 mars 2010 22:36

    Jag förvånas ibland över hur du väljer att inte se vad som verkligen styr skolan i Sverige idag. Ekonomi är det som avgör. Vissta hade varit en trevlig skola där vi inte behövde begränsa undervisningstiden för lärare, där skolledarna och skolpolitikerna satte till de resurser som behövdes för att eleverna skulle nå målen. Det hade varit kul men så ser det ju inte ut. Första prioritet för skolledare och kommunalploitiker är en skola i ekonomisk balans. I en sådan skola kommer inte ökad makt åt ekonomiskt skolade skolledare göra att vi kan ägna oss mer åt att utveckla skolan utan mindre. Vi kommer få se färre vuxna i skolan, än färre pedagoger och många fler elever som inte blir sedda.

    Den lärande skola som du beskriver behöver mycket mer tid för reflektion än som faktiskt finns i de flesta skolor idag. I en riktigt lärande skola bör väl inte heller den erfarne läraren göra saker på rutin.

    Att sedan säga att en lärare som förespråkar en begränsad undervisningstid är en lärare som står för en förmedlande kunskapssyn är faktiskt förvånansvärt trångsynt. Naturligtvis kan en lärare använda en begränsad undervisningstid till att skapa arenor för reflektion tillsammans med kollegor och tillsammans med elever. I den typen av arenor finns möjlighet att göra både dubbelloopar och trippelloopar. I en skola där lärarna undervisar så stor del av arbetstiden att de inte hinner se sina elever tvingas allt fler lärare till en pedagogik som präglas av mer förmedling.

    Jag måste säga att jag förvånas över att du inte vill se detta. Kanske vore det klokt att lyssna på lärarna i denna fråga, det är ju trots allt vi som tillsammans med våra elever är några av skolans viktigaste aktörer.

    SvaraRadera
  2. Du har rätt i att det som styr skolutvecklingen kan vara ekonomi, men det är också så att tradition när det gäller lärande och undervisning kan styra. Visst är det så att en flexibel arbetstid kan komma att missbrukas liksom att inte alla lärare som förespråkar en begränsad undervisningstid står för en förmedlande kunskapssyn. Men jag skulle ändå vilja hävda från den skolkulturforskning jag känner till att ett starkt lokalt hävdande av usk-liknande arbetstidsordningar samgår med det jag kallar en särboskola. Med andra ord vill jag påstå att "usk-arbetstidsordningar" kan vara en övergripande struktur som bromsar en bättre skola för elever.

    SvaraRadera
  3. Det som Blossing uttrycker i sina första kommentarer kring "usk"-en är precis det som vi tecknade avtal kring 1996. Meningen var att usk-tänkandet skulle fasas ut och att lärare skulle kunna få olika mängd undervisning beroende på situation.
    Det de 198 skolcheferna är ute efter är att ÖKA andelen undervsning för samtliga lärargrupper. De skriver det inte, men samtidigt pågår en kamp ute i kommunerna där man, i besparingssyfte, lägger ut utökat antal undervisningstimmar, oavsett hur situationen för den enskilda läraren ser ut.
    Tyvärr har kommunerna under dessa år sen 1999, när usk-en försvann visat att de har bara en sak i tankarna och det är INTE kvalitén i skolan, utan det stavas E-K-O-N-O-M-I. Deras utspel är också ett mycket tydligt tecken på makthunger.

    Vi har i många år efterlyst framsynta aspekter och förslag på förbättringar av verksamheten men de har tyvärr uteblivit. Därav fackens krav:

    Begränsa undervisningen för att säkerställa kvalitén på den.

    SvaraRadera
  4. Det du säger hade kunnat fungera om det inte var så att lektionerna, där den kooperativa konsten att undervisa bedrivs, kräver betydligt mer av en lärare än att sitta och reflektera, förbereda, diskutera med kollegor osv. Ditt resonemang gynnar ekonomiskt tänkande Skolchefer, som bara är ute efter att utnyttja lärarna för att lägga på de fler arbetsuppgifter, när de redan går på knäna. Lärare ska kunna koncentera sig på sin undervisning och inte springa runt och göra tusen andra saker som arbetsgivaren tycker är kul.

    SvaraRadera

Utmaningar i det systematiska kvalitetsarbetet

För en veckan sedan deltog jag i Skolverkets referensgrupp om att öka förståelsen för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi gjorde en övning...