Rektorsarbetslag för Göteborgs skolor

Alliansen föreslår 34 förslag för en bättre skola i Göteborg. I GP:s artikeln finns förstås inte alla förslagen redovisade. De som nämns är bland annat

• öronmärkta pengar till skolor
• centralisera förvaltningen till staden i stället för stadsdelarna
• stärka det systematiska kvalitetsarbetet
• tidiga stödinsatser
• lärarsekreterare för att avlasta rektors administrativa arbete

Många av dessa insatser kan säkert verka förbättrande. Men problemet som jag ser det är att de inte på allvar omstrukturerar skolorna till att börja uppträda som kvalitetssystem av lärare och ledare med fokus på elevers lärande.

Forskning visar på lärares och rektorers betydelse när det kommer till att skapa bra lärmiljöer för eleverna. Rektorer behöver ta ansvar för att organisera arbetssamvaron på den enskilda skolan så att lärandet om de egna elevernas situation blir det som står i centrum för lärarna. För detta behöver rektorer ta ett tydligt ansvar för att bygga organisationen och omsätta ett ledarskap i arbetslagen som systematiskt arbetar för detta. Det är detta system av människor och kompetens som kan bli ett kvalitetssystem att satsa på som jag ser det.

För att klara detta behöver rektorer ha kunskap om hur lokala organisationer kan ordnas givet den skolkultur som råder på den enskilda skolan. De behöver ha kunskap om vilka funktioner ett ledarskap kan ha som främjar lärares lärande och hur det kan organiseras. Rektorer behöver tala med andra rektorer och jämföra sina lokala organisationer och hjälpas åt att uppfinna konkreta förslag till lösningar på praktiska dilemman i de här frågorna. De behöver få ingå i arbetslag med andra rektorer där de återkommande och frekvent får möjlighet att diskutera hur detta kvalitetssystem av mänsklig kompetens på deras skolor kan stärkas. För att sådana arbetslag med skolledare ska fungera behöver de i sin tur ett ledarskap som fungerar ordnande, länkande och utmanande.

I mina kontakter med skolledare i Göteborg och Centrum för skolutveckling får jag en bild av en starkt hierarkisk organisation där några satsningar på det kvalitetssystem jag beskriver ovan visserligen bejakas, men verkar vara svåra att omsätta. I en starkt hierarkisk organisation är förutsättningar för dialog och lärande få. Den huvudsakliga funktionen blir gärna att förmedla information uppifrån och ned i organisationen. Rektorer skolas då in i att noga lyssna på cheferna för att försöka realisera de beslut som tagits kring exempelvis mer teknologiska kvalitetssystem. Sådana system kan ha lite att göra med de lärare och skolledare som finns på en specifik skola.

I en starkt hierarkisk organisation finns rikliga tillfällen att lära sig att lyssna, men få där rektorer kan ha ett samtal kring det de skulle behöva hjälp med för att förstå hur de konkret kan skapa bättre lärmiljöer för såväl lärare som elever på den egna skolan. Sådana samtal behöver vara aktionslärande och förekomma så ofta att de blir ett tydligt drag i vardagsarbetet för rektorer. Jag har fört fram att områdescheferna i Göteborg borde kunna axla ett sådant ledarskap för de rektorer de ansvarar för.

Att bygga upp detta lokala kvalitetssystem handlar om att skapa en inre förbättringsmotor i Göteborgs skolor i stället för att i det yttre söka efter lösningar. Man kan mycket väl hämta in kvalitetsmodeller, men om det inte finns en mottagare på den lokala skolan blir det svårt att få dem att verka. Och den mottagaren kan inte bestå av enskilda lärare eller ensamverkande rektorer utan kvalitativa system av professionella lärare och skolledare som gemensamt är inriktade på att förbättra elevernas lärande.