Inrätta kommunala skolledarcentrum

S vill ha akuta åtgärder mot krisen i skolan och bjuder därför in till nationell samling kan vi läsa i DN. Inbjudna är enligt DN lärarfacken, lärarhögskolorna, Sveriges Kommuner och landsting (SKL) och Friskolornas riksförbund. Förebilden för samarbetet är ett liknande arbete i delstaten Ontario i Kanada.

Ända sedan min avhandling 2000 har jag argumenterat för att det är den kommunala och lokala kompetensen som behöver stärkas för att vi ska klara av skoluppdraget. Det kan man förstås stärka med att förbättra lärarutbildningen. Mindre klasser som S föreslår ger också bättre villkor för lärare att organisera en bra undervisning.

Men det räcker inte, inte i ett decentraliserat system och i ett samhälle där barn- och ungdomsgrupper och deras behov ser så olika ut i skilda delar av landet. Då behövs det jag brukar kalla en lokal motor för lärande och utveckling bland lärare och skolledare i kommunen. En sådan lokal motor kan utveckla kunskap om  just de elever som finns på den egna skolan och hur de lär sig. Dessutom utgör skola och utbildning inte längre en självklar riktningsvisare för ungdomar hur de ska planera och leva sitt liv. För att skolor ska kunna spela en större roll behöver de i större grad samspela med det lokala samhället, också något som den lokala motorn kan svara för.

Utvecklingsmotorn behöver i princip skapas på varje enskild skola och det är rektors uppgift. Liksom det är lärares ansvar att organisera lärandet för sina elever är det rektors ansvar att organisera lärandet för lärarna på skolan. Statliga kompetensutvecklingssatsningar som lärarlyft och rektorslyft i alla ära, men det är på den egna skolan lärare och rektorer behöver lära om de unika elever som de har och i de lokala undervisningssituationer som uppstår just där.

Läraren är viktig, det är läraren som möter eleven, men det betyder inte stora delar av resurserna ska läggas direkt på lärares kompetensutveckling. Med ett resonemang om att det behöver finnas en lokal motor för lärande och utveckling behöver ökade resurser läggas på rektorer och skolförbättrare i kommunen att organisera och driva lärares lärande. Endast så kan det ske en förbättring av undervisningen vid varje skola för just de elever som går där.

Om rektorer och andra skolledare på allvar ska kunna ta ett ansvar för att organisera en kunskapsskapande motor på den egna skolan behöver de ha stöd för detta i den förvaltningsorganisation de tillhör. Även om jag kan se ett växande sådant stöd, menar jag att skolförvaltningarna till stor del har en egen byråkratisk arbetslogik som rektorerna snabbt verkar bli en del av - och i den finns ingen plats för att förstå det sociala livet och lärandet på de specifika skolorna och hur den lokala skolorganisationen kan byggas för att stödja lärare lärande med fokus på elevernas lärmiljö och resultat.

Vissa kommuner har skapat skolutvecklingscentrum som svarar för en del av denna kompetens, men de förläggs utanför förvaltningsstrukturens beslutsfattande funktioner och har ingen reell möjlighet att påverka. De blir beställarorganisationer dit rektorer kan vända sig om de så önskar. Som jag uppfattar det blir det inte skolutvecklingsidéer som blir bärande för rektorerna utan snarare förvaltningens byråkratiska rutiner.

Det kanske är dags att se till att kommunerna bildar skolledarcentrum som leds av en skolförbättringsledare med uppgift att leda rektorernas lärande; ett lärande med fokus på att kartlägga de lokala skolornas förmåga att lära om de egna eleverna och att utforma en undervisning som passar dem. Ett sådant lärande behöver handla om hur grupper och ledarskap ska organiseras på skolorna, hur undersökningar ska genomföras för att få reda på hur eleverna lär sig, hur aktioner ska genomföras för att utpröva nya undervisningsmönster etc.

Det här finns dokumenterat inom det kunskapsområde skolförbättring, eller school improvement, som flera av de forskare, bland annat Michael Fullan, är engagerade i och som också deltagit i samarbetet med Ontario i Kanada. Ett framgångsrikt koncept i Ontarioexemplet har varit samarbete med skolforskare. I DN artikeln nämns inget om också dessa kommer att bjudas in, man kan ju hoppas.